Detta gäller: ”Men detvarvåra svagheter och sjukdomar han bar, våra smärtor, dem lade han på sig,medan vi höllo honom för att vara hemsökt,tuktad av Gud och pinad.”
I Jes.53:4 Kan läsa om detta: Men detvarvåra krankheter han bar,våra smärtor, dem lade han på sig,medan vi höllo honom för att vara hemsökt,tuktad av Gud och pinad.
Får jag fråga om du fortfarande brukar be Gud förlåta gamla synder? Han har ju förlåtit dig! Du är en ny skapelse. I 2 Kor 5:17 kan vi läsa: [Alltså, om någon är i Kristus, så är han en nyskapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!]
Det du ber om förlåtelse för (vilken gång i ordningen går inte att minnas och Gud begriper ingenting eftersom du är förnyad i Kristus Jesus. Han kan inte se det du ber om för det är förlåtet och borttvättat.
Lär känna Jersus närmare. Tro som det står. Att vara kristen är inget människan själv gör Det är Guds handlande med den sökande som gör oss till kristna. Du tillräknas inte någon skuld mer. Allt är sonat.
Den enda som tycker att det är viktigt är anklagaren, som djävulen kallas i Jobs bok. Som vanligt har han fel! Men kan oroa många ändå!
Så lär känna den levande Jesus och se med vilken kärlek har ser på sina barn. Inse att din räddning beror på det Gud gör, inte på vad du gör eller inte.
1. Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, Herre, mig giv. Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig.
2. O vilken kärlek, underbar, sann! Aldrig har någon älskat som han. Frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli.
3. Tag mig då, Herre, upp till ditt barn, lös mig från alla frestarens garn. Lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig.
Den personen är då på samma planhalva som Jesus. Vi förhärligar Gud och ärar Jesu fullbordade verk när vi driver ut onda andar och botar de sjuka och uppväcker för tidigt döda.
På grund av den egendomliga religiösa tradition som finns, att den troende ska ära Gud i sitt lidande under de förbannelser som kom in i världen efter syndafallet. Man har stämt in i den frågekör som satan själv dirigerar: ”Vad menar Gud egentligen?” Det är samma fråga han fick Job att ställa och som han applåderade.
Jag säger till er som läser detta: ”Allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom sin härlighet och underkraft. Alltså: Allt som leder till liv har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom.
Folk måste få veta att det största som har hänt mänskligheten är att Gud genom Jesus Kristus har löst oss från både medveten och omedveten synd.
Vi som kristna, ska meddela att syndens makt är bruten och synd och sjukdom och annan förbannelse inte skall råda över oss.
Vi förhärliga GUD och ärar Jesu fullbordade verk när vi i hans namn driver ut onda anda och botar sjuka och uppväcker döda.
STOPP NU! Vad menas????
Kan man verkligen bota sjuka, driva ut onda andar eller uppväcka döda i dagens moderna samhälle? Bibeln tror helt klart på detta jag har sett delar av detta i verkligheten. Jag hade en god vän som tog sitt liv efter att ha upplevt en sk. kundaliniresning. (om du vill veta, googla på begreppet)
Du är kallad att leva i bibelns värld. Inte att inte tyna bort i en kyrkbänk.
Bibeln berättar om vår tillvaro som vi lever i, kan se och erfara. Erfarenheterna av denna tillvaro skapar en föreställningsvärld vi bygger upp vår syn på tillvaron ur. Det är ju den vi lever i hela tiden. Det är ur denna värld vi förlorar våra nära och kära, det är i denna vi så konkret kan uppleva ondskan i många olika former.
Vi försöker förstå och tolka det vi upplever utifrån vår jordiska tillvaro för att kunna leva vidare i allt detta. En del finner inget mönster och bristen på på mönster skapar en känsla av att vår synliga tillvaro är orsakad av slumpens blinda spel.
Vidare berättar Bibeln att Gud skapade den himmelska världen. Den består av två olika dimensioner. Till den ena hör Gud, Jesus och de änglar som tjänar Gud i hans himmel. Det är dessa änglar Jesus pratar om när det gäller barnen. Till den andra dimensionen av den himmelska världen räknar Bibeln den ängel som gjorde uppror mot Gud, och som satt sig i sinnet på att Fördärva skapelsen.
Så kristen tro handlar långt ifrån bara om Gud eller djävul. Inte heller om moral och saker som vi räknar in i den så kallade syndakatalogen. Det handlar om hur man hittar gemenskap med Gud, skaparen och det är där Jesus kommer in.
Det finns en sak som hör ihop med ”den andra sidan”, och är hämtad från en bibelbok som heter Daniel och det är ur det åttonde kapitlet.Kapitlet med att ange när Daniel fick synen och de kunde ju inte säga: xx år före Kristus, utan de använde sin vanliga tideräkning: Vem som regerade osv. [ ” I den persiske kungen Koresh tredje regeringsår fick Daniel, som också kallades Beltesassar, en uppenbarelse.] Koresh är via andra historiska källor identifierbar i tid. Daniel berättar att han har bett i tre veckors tid. Till er som brukar be, hur uthålliga är ni???
Då dyker det upp en ängel som presenterar sig som ängeln Gabriel, en av ärkeänglarna. (ärkeänglarvar sådana som ständigt stod i kontakt med Gud själv.) Denna ängel berättar i detta kapitel om hur han har blivit kvardröjd pga. att en av de fallna änglarna ”fursten över Persiens rike” (Iran) Man ansåg nämligen att liksom varje människa hade sin egen beskyddande ängel, hade varje region en egen motsvarande ängel. Den ängelns egenskaper påverkade hur saker skedde inom det område ängeln var ansvarig.
Texten tyder på
att det var en strid i den himmelska världen där Gabriel var inblandad. Så konkret såg man på ”den andra sidan”.
Gabriel avslutar samtalet med att säga:”Men jag måste strax vända tillbaka för att strida mot fursten över Persien, och när jag drar bort från honom kommer fursten över Javan.” Detta begrepp”furstar” står alltid för Guds sändebud, Änglarna.
Förstår ni?
Allt hänger ihop! Allt som sker i den himmelska världen är lika verkligt som på jorden, och skapar vår tillvaro, men vi kan inte fullt ut se det. Detta återkommer gång på gång genom hela bibeln.
Guds namn i gamla testamentet är inte skrivet som något personnamn utan det är ett VERB! I 2 mos.3:13-14 står det om hur Gud uttryckte sitt namn till Moses. Först frågade Moses: ”Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?” Gud svarade: ”Jag är den jag är”. ”Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.” Det är ett verb! I Upp 1:4 står det:”Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer”. (Alltså olika verbformer) Gud är alltså den aktive, från det förflutna idag och i all framtid. Det är inte ett namn, utan att beskrivning av Guds ständiga handlande.
Det är inte bara ett namn. Det är en beskrivning av Guds väsen. Jämför detta med islam: ”jag får bara inte ihop Allah med den allsmäktige, skapande Guden, i Bibeln kallad Jahvé. Därför är inte Gud och Allah detsamma för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!
I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över Kabah.
Denne Hubal var en mångud.
· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:
· Månguden var även kallad ”al-ilah”.
”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.
· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.
· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” och behöll avledningen ”Allah”.
· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.” [KÄLLA: Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]
”Oavsett hur man tolkar det kan inte Allah, med denna bakgrund vara den skapande och allsmäktige Guden, han är nåt annat.”
Men om han än nåt annat än den skapande och allsmäktige Guden, vad är han då? Den osynliga världen är som vi kan läsa i Bibeln full av varelser, änglar, (både goda och onda änglar, de förra tjänar Gud, de senare följer ett avfallet änglaväsen som vi kallar djävul och satan.)
När jag skriver att Allah är något annat än den gode och helige Guden, syftar det på att han är en del av dessa andevarelser jag skrev om i sista stycket. Kan han då visa sig i vilken skepnad som helst? Svaret måste bli ja.
”2 Kor 11:14 Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel.” Att han skulle kunna uppträda som ängeln Gabriel är som bibelns ser på det inte alls konstigt. Och hur lätt är det inte att bli lurad? Kom ihåg att koranen har kommit till genom en enda person, och vi har inga som helst hållhakar på historiska händelser från andra historieskrivare. Det är helt enkelt en akt av olika uppenbarelser under en ganska kort tidsrymd. Det ”träd” som uppkom härav (Islam) bär också en frukt liksom Guds barn bär frukt.
”Matt 12:33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet.”
Men det är ännu mer komplicerat än så:
Matt 24:24Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.
Mark 13:22Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse.
I Ef 2:8-9 står det ju:”Ty av nåd är ni räddade genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. 9. Det beror inte på gärningar, för att ingen skall kunna berömma sig.”
Ordet nåd har blivit så förknippat med vår religiösa tro att vi snart inte förstår vad det betyder: – lindring av straff för ett erkänt brott (genom beslut uppifrån, oberoende av handling och straffsats)”
Vad då den första meningen säger är att oberoende av hur ditt liv ser ut, (och sett ut), tron raderar genom förlåtelsen ut all skit i våra liv. Det som var, det som är och det som kan komma!
I Rom 3:27-28 Står det: ”27. Vad blir då kvar av vår stolthet? Ingenting. Vilken lag säger det, gärningarnas? Nej, trons lag. 28. Ty vi menar att människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar.”
I PRAKTIKEN HAR DET VISAT SIG ATT DETTA INTE ÄR SÅ LÄTT! Hur ofta har vi inte fått höra: Ja du är accepterad som du är, men nu måste du . . . Då gäller ju alla krav igen!
Det kom till ett möte i Jerusalem där man skulle reda upp denna fråga. Då sades följande kring de ”krav” som skulle läggas på de som kommit till tro och inte var judiska bekännare från början. Det var Paulus som sa det (apg15:10-12) ”10. Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett sådant ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har orkat bära? 11. Nej, vi tror att det är genom vår herre Jesu nåd som vi blir frälsta och likaså de.” Lägg märke till vad jag har markerat extra, och det gällde de som levt under kraven alltsedan Moses fick budorden!INGEN ORKADE ELLER KLARADE AV….
Det finns faktiskt bara en väg: Att Jesus hade burit våra brister på korset!
MEN INTE BARA DET: Hur erövras då tron? I Rom 10:17 står det: 17. Så bygger tron på förkunnelsen och förkunnelsen på Kristi ord.Här avser jag inte någon bluddrig förkunnelse av dagens snitt. Någon som står i predikstolen och pratar om ditten och datten. DET HANDLAR OM ATT DET TILL OCH MED I BIBELN STÅR ATT VARKEN ”VÅRA FÄDER ELLER VI SJÄLVA HAR ORKAT BÄRA” KRAVET PÅ ABSOLUT RENHET. (Apg 15:10) Därför är Jesus helt central för vår möjlighet att nå Gud.
Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet, sjunger vi i en gammal psalm.
Som en härlig gudomskälla
Rik och mäktig, djup och stor
Är den kärlek, nåd och sanning
Som i Jesus hjärta bor
Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin
Under över alla under
Allt förlät han mig en gång
Om hans underbara godhet
Glad jag sjunger nu min sång
Han har öppnat pärleporten
Så att jag kan komma in
Genom blodet har han frälst mig
Och bevarat mig som sin
När en gång i livets morgon
Till den gyllne port jag når
Då för Jesus stora kärlek
Och för mig den…
Detta sjöngs först av Jailbird singers
VARFÖR TROR NI ATT DETTA ÄR FÄNGELSEKUNDERNAS FÖRSTA SÅNGÖNSKAN?
Jag har läst om hur en församling i Ohio i USA hade uppfört en Jesusgestalt med armarna i luften för några år sedan. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7309775.ab Till saken hör att det var kopplat till en amfiteater och som gestalten skulle skydda. Den var avsedd för utomhusföreställningar och som hörde ihop med jordens framtida överlevnad. Detta drevs av en församling som hade en kyrka i närheten.
Vi vet att bibeln talar om att Guds avsikt är att jorden måste gå under pga människornas synder.
Så POFF, slog en blixt ner i Jesusgestalten som brann upp tillsammans med amfiteatern. Om detta hade hänt under gammaltestamentlig tid hade folk självklart sett det som ett straff från Gud eftersom det var tillverkat med en avsikt som stred mot vad Gud hade förutsagt. Som i berättelsen om Jona och Nineve hade man backat hem och bet om förlåtelse för att man inte följt Guds plan. Tankegången nu är att Ja, det var ju otur, men nu ska vi bygga upp en ny staty med obrännbart material.
Gud? Ja, vad hade han med blixten och branden att göra? Även amfiteatern brann ner. -För den moderna människan -ingenting!
Vi haltar på båda sidor. Ska vi följa Gud och hans ord, eller ska vi följa vetenskapliga föreställningar som befinner sig i ständig förändring?
En liknande fråga:
Varför kom Jesus under en period när man trodde på onda andar och drev ut dem istället för att sända dem till första bästa mentalsjukhus?
Är det något Gud ville lära oss?
Ska vi ta det på allvar?
För den som vill vara en helhjärtad kristen är dessa frågor viktiga. Plötsligt blir skapelseberättelsen viktig. Om vi börjar klippa bort vissa avsnitt ur bibelns budskap, hur vet vi vad som ska plockas bort och vad som gäller?
Detta är STORT, mycket större än vi kan tänka oss!
Jag ska försöka beskriva det här.
När vi läser och tolkar Bibeln, låt oss då skilja mellan EX-egetik (Uttydning) och EIS-egetik (intolkning), när man ser på kyrkornas förkunnelser är det alldeles uppenbart att de tycks ha en preferens för eisegetik.
Man har tagit till sig väldigt lite (eller inte velat förstå) av vad som faktiskt står i Bibeln och hur mäktigt det är!
Vilka är vi som kan avfärda ett stycke för vad Bibeln avser eller inte, men naturligtvis kan vi lära oss mer och gå djupare in i både Bibelns texter och deras ”sitz im leben”.
I 1:a Petribrevet 1:18-20 finns det faktiskt skrivet om ett pris för vad Jesus fick betala för att vi skulle få kallas Guds barn, och VARA hans barn fullt ut.
”18. Ni vet att det inte var med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. 19. Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. 20. Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut, för er skull som tror. ”
Läs v.20 noggrannt: DET ÄR STORT! Ja, kosmiskt. Det är ju det största i hela Jesu verk! Korset var inte Jesu lidandes värsta stund, vilket är lätt att tro! Men vårt förstånd kan inte sträcka sig längre.
Smärtan efter döden på korset är oändligt mycket värre, det handlar om en tid i dödsriket (helvetet)! Därför Svettades Jesus blod inför det som skulle hända. I Luk 22:44 läser vi: ”I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken”.
Här har vi några verser ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
”Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket. Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft. Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer. Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet. Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig. Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut. Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig. Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela. Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?”
Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall.
Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)
Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.
VARFÖR SKA VI FÖRNEKA DET? I Jesaja står det: Detta skriver Jesaja (53:3-12)
”3. Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon. 4. Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad. 5. Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. 6. Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom. 7. Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun. 8Han blev fängslad och dömd och fördes bort, men vem ägnade hans öde en tanke? Han blev utestängd från de levandes land, straffad för sitt folks brott. 9. Han fick sin grav bland de gudlösa, fick vila bland ogärningsmän, fastän han aldrig hade gjort något orätt, aldrig tagit en lögn i sin mun. 10Men Herren tog sig an den han sargat, botade den som gjort sig till ett skuldoffer. Han skall få ättlingar och ett långt liv, och Herrens vilja skall förverkligas genom honom. 11. När hans elände är över skall han se ljuset och bli mättad av insikt. Min tjänare, den rättfärdige, ger rättfärdighet åt många och bär deras skuld. 12. Jag skall ge honom hans andel bland de stora, låta honom dela byte med de mäktiga, för att han var beredd att dö och blev räknad som syndare, när han bar de mångas skuld och bad för syndarna.”
Han tog det som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och vi behöver inte bekymra oss! Detta är vad Jesus egentligen gjorde!
Börja med att tänka på följande: Som Guds namn i gamla testamentet är skrivet är det inte Något personnamn utan det är ett VERB! I 2 mos.3:13-14 står det om hur Gud uttryckte sitt namn till Moses.”Då sade Mose till Gud: »Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?
Gud sade: ”Jag är den jag är”. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem. Är är ett verb! I Upp 1:4 står det:”Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer”. Gud är alltså den aktive, från det förflutna idag och i all framtid. Det är inte ett namn, utan at beskrivning av Guds ständige handlande.
Det är inte bara ett namn. Det är en beskrivning av Guds väsen. Jämför detta med islam: ”jag får bara inte ihop Allah med den allsmäktige, skapande Guden, i Bibeln kallad Jahvé. Därför är inte Gud och Allah detsamma för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!
I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över Kabah.
Denne Hubal var en mångud.
· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:
· Månguden var även kallad ”al-ilah”.
”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.
· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.
· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” men behöll avledningen ”Allah”.
· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.” [KÄLLA: Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]
”Oavsett hur man tolkar det kan inte Allah, med denna bakgrund vara den skapande och allsmäktige Guden, han är nåt annat.”
Men om han än nåt annat än den skapande och allsmäktige Guden, vad är han då? Den osynliga världen är som vi kan läsa i Bibeln full av varelser, änglar, (både goda och onda änglar, de förra tjänar Gud, de senare följer ett avfallet änglaväsen som vi kallar djävul och satan.)
När jag skriver att Allah är något annat än den gode och helige Guden, syftar det på att han är en del av dessa andevarelser jag skrev om i sista stycket. Kan han då visa sig i vilken skepnad som helst? Svaret måste bli ja.
”2 Kor 11:14 Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel.” Att han skulle kunna uppträda som ängeln Gabriel är som bibelns ser på det inte alls konstigt. Och hur lätt är det inte att bli lurad? Kom ihåg att koranen har kommit till genom en enda person, och vi har inga som helst hållhakar på historiska händelser från andra historieskrivare. Det är helt enkelt en akt av olika uppenbarelser under en ganska kort tidsrymd. Det ”träd” som uppkom härav (Islam) bär också en frukt liksom Guds barn bär frukt.
”Matt 12:33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet.” [kap]
Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse. [kap]
Detta handlar inte om massuggesion, som Hitler höll på med med. Allt är inte från Gud.
Men andra saker då?
Medier som får kontakt med de ”döda”… -och skuttar omkring i olika TV-program och säger sig ha kontakt med de döda, och vem minns inte mannen som presenterade sig som en inkarnation av anden”Ambres”? Är det bara humbug?
Som kristen kan man mycket väl anta att det handlar om adekvata andliga erfarenheter, men vilka andar? I Jesaja står det: ”
”Jes 8:19 När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, så svara: ”Skall inte ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda till råds för de levande?” [kap]”
Alltså ser inte bibeln på detta som en omöjlighet, men det är en del av den andliga verkligheten vi alltså är varnade för!
Jag vill börja med att be er observera att det jag nu skriver inte är något debattinlägg eller försök att i största allmänhet skapa en avighet mot Allah, eller muslimer. Men jag får bara inte ihop Allah med den allsmäktige, skapande Guden, i Bibeln kallad Jahvé. Därför är inte Gud och Allah detsamma för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!
I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över Kabah.
Denne Hubal var en mångud.
· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:
· Månguden var även kallad ”al-ilah”.
”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.
· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.
· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” men behöll avledningen ”Allah”.
· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.
· Oberoende av uppgifter om de faktiska omständigheterna, är det tydligt att islam härstammar från en hedendom som en gång tillbad en mångud.
· Även om Islam i dag är en monoteistisk religion, har den sina rötter i den hedendom som fanns i Ur som Abraham lämnade och som finns placerad i nuvarande Irak. Han kom så småningom till nuvarande Palestina, där Muhammed sade sig ha sina möten med ängeln Gabriel.
Nu tänker jag utgå ifrån ett bibelställe och återigen skriva om den tid vi lever i idag.
I Matt 25:1-12 berättar Jesus om sin tillkommelse.
”1. Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen. 2. Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. 3. De oförståndiga hade tagit med sig facklorna men inte någon olja till dem. 4. De kloka hade med sig både oljekrukor och facklor. 5. När brudgummen dröjde blev alla dåsiga och föll i sömn. 6. Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här, kom ut och möt honom! 7. Då vaknade alla flickorna och gjorde i ordning sina facklor. 8. De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra facklor slocknar. 9. De kloka svarade: Den kan aldrig räcka både till oss och till er. Gå i stället och köp hos dem som säljer olja. 10. Men medan de var borta och köpte kom brudgummen. De som stod färdiga följde med honom in till bröllopsfesten, och porten stängdes. 11. Efter en stund kom de andra flickorna och ropade: Herre, herre, öppna för oss! 12. Men han svarade: Sannerligen, jag känner er inte. 13.Håll er därför vakna. Ni vet inte när dagen och timmen är inne.”
Situationen är precis som idag och hur den har utvecklats under lång tid. Jesus pratar här om människor som tror på Honom, som tror att han kommer att komma tillbaks, men allteftersom tiden har gått har alla somnat.
Hur många gånger har jag inte fått höra när jag berättat om att ”det är inte lång tid kvar”: Svaret blir, ”ja så har man sagt i alla tider”. Men det Jesus säger i vers 6 visar på ett helt annat läge.
De som somnat blir väckta av ropet: ”Nu är det dags”! Det intressanta är att det är inte bara sovande kristna som känner av ropet. Hela jorden befinner sig i en undergångsstämning.
Tecknen i tiden är våldsamma. Domedagsprofeterna kommer inte från kyrkligt håll trist nog. Det är våra vetenskapsmän som tutar för undergång.
Det vi ser förebådar hans ankomst, slutet för klotet och det som det står om i 2 Petr brev.
”2 Petr 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.
2 Petr 3:10 Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.
2 Petr 3:11 Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva,”
Det är detta som är inplanterat i hela människorsläktet idag genom en andlig insikt. Men vi ser bara fram till undergången, men bibeln talar om en fortsättning. Detta borde vara en tröst till oss alla!
För ca 25 år sedan annonserade dåvarande docenten Hillerdal i tidningarna och bad att folk som hade sett Jesus skulle skriva till honom. Han fick så många svar som han kontrollerade äktheten av att det blev till en bok som heter ”De såg och hörde Jesus”. Det var både troende och icke troende som svarade, liksom människor från alla samhällsskikt.
Som jag har nämnt tidigare berättade Göran Greider, chefsredaktör på Dalademokraten i ett radioprogram hur han en gång plötsligt fick se Jesus i hallen.
Likaså det här med änglarna. När Jesus talar om barnen säger han: ”
Matt 18:10 Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikte.
En liten sann berättelse från mitt liv.
Det var en superkall vinter för att antal år sedan. Ett av mina barn hade varit hos en kompis och kom inte hem. Det var under -20° och barnet var runt 4 år. Vi bad för henne och efter ett tag kommer hon hem. Alla kläder orivna, ingen mössa eller vantar.
Så berättar hon att hon inte hade hittat hem, så hon hade börjat klä av sig eftersom hon började bli varm. (kölden höll alltså på att ta henne).
Men då kom det en stor farbror som hade vita kläder och som tog henne i handen och följde henne hem. Så säger hon: ”Men han försvann bara när vi kom hit.”
Jag följde hennes spår i nysnön och såg bara hennes egna spår. På platsen där hon hade satt sig hade hon gjort en snöängel och där låg också hennes mössa och vantar.
”17. Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom.
18. Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga,
19. hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt
20. lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen,
21. högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande.”
Halleluja! Sjung om Jesus,
han är den som spiran bär.
Halleluja! Hans är makten,
hans allena segern bär.
Hör, hur sångerna från Sion
brusar som en mäktig flod.
Jesus alla folk och stammar
återlöses med sitt blod.
Halleluja! Ingen ensam,
Ingen hjälplös lämnats kvar.
Halleluja! Tron sin tillflykt
och sitt ljus i Jesus har.
Fastän skyar honom lyfte
bort och ingen honom ser,
glömmer vi ej vad han lovat:
”Alltid skall jag bo hos er.”
Halleluja! Du som bjuder
syndare till bords med dig!
Halleluja! Öppnad famnen
är för alla och för mig.
Över jordens vidd din förbön
genom dag och natt oss når.
Bed för mig inför din Fader,
du som vid hans sida står!
Halleluja! Konungarnas
konung är du och förblir.
Halleluja! Född av kvinna
är du, och du blev som vi.
Stor dina härlighet i himlen,
speglad över hav och jord;
störst när ner bland oss du stiger
och oss mättar vid ditt bord.
Det jag nu vill ta upp är till alla som likt mig har svårt att alltid tro att det som står i bibeln är självklart en direkt erfarenhet av de som såg och upplevde Jesu uppståndelse.
Det stora sanningsvittnet är definitivt Matteus.
Han skriver utifrån sin erfarenhet med Jesus.
Han hade hört Petrus, Jakob och Johannes berätta om det gripande och förunderliga ögonblick uppe på berget Tabor då Jesu gudomlighet uppenbarats. (Matt 17:1-8)
Han hade gått vid Jesu sida då Mästaren på hösten lämnat Galileen för sista gången och börjat sin vandring söderut mot Jerusalem för att delta i lövhyddohögtiden.
Han hade varit med när Jesus uppväckt Lasarus.
Han hade suttit bredvid sin Mästare en kväll, mindre än en vecka före påsk, när man höll en fest till Jesu ära i Betania.
Matteus hade sett hur Jesus, mitt under sitt intåg i Jerusalem, brutit samman och gråtit över stadens framtida öde. Han hade ätit påskmåltiden med honom, sett honom gripas, dömas och avrättas…
Det är alltså ett ögonvittnes berättelse i Matteusevangeliet!
I Johannes 21:1-11 har vi en annan ögonvittneskälla. (För att inte tala om kvinnorna vid graven)
Titta och lyssna där, det är betydelsefullt. Det handlar om ett lidande för Jesus som den människa han också var. Nu talar vi om den biologiska kroppen, ”född av kvinna”
Det finns en vers i 1:a Mosebok om hur Gud skapade människan: ”7. då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.” Det finns två saker i den här versen som pekar på människans väsen från ursprunget.
a) Kroppens ursprung är skapat ur jorden. Det innebär att ALLT kroppen innehåller också finns i marken. Det låter väl logiskt? Jag ska här inte gå in så djupt på det, men alla kroppens beståndsdelar hör hemma någonstans i marken. (Natrium, kalcium, Magnesium, Zink, järn etc.)
Som det sägs vid jordfästningen. ”Av jord är du kommen och jord ska du åter bli”. Mitt barnbarn (då i 4-årsåldern) sa när hon stod och såg på sin döde morfar. ”Det är inte kroppen som far till himlen, utan det är själva levandet)! Denna förståelse hos barnet visar oss varför Jesus höll barnen så högt. Jag tror inte att det var för att han i största allmänhet tyckte att barnen var så gulliga, utan att barnen har en bättre förståelse för de osynliga tingen. i Matt 19:13 kan vi läsa: [”Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som dem.” ] Naturligtvis var det ju inte för att barnen följde alla regelsystem som GT var fylld av, utan för att barnens sätt att tänka och fungera är väl kopplad till den andliga världen. I Matt 11:25 säger Jesus:”Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. ” Här skijer Jesus på hjärnans ”klokskap” och Anden.
b) Det barnet kallade själva levandet var den livsluft (ande) som Herren Gud hade blåste in i människorna.
Denna livsluft är helt klart det kunnande och den kontakt vi har med den andliga världen. Med avseende på hur frigjorda vi är från den ”gamla människan”, kroppen, desto mer kraft får vi genom gemenskapen med den himmelska världen och Gud själv. Om vi betänker och förstår den här saken så inser vi ju varifrån Jesus fick sin makt över sjukdomar och jordens raseri, både när det gällde klimathändelser, sjukdomar och kampen mod djävulens anfall (som också är kopplade till den andliga världen).
Så blev Jesus förrådd, pinad och korsfäst och till synes alltmer kravlös i sin ande och kontakt med fadern. I Matt 26 kan vi läsa:”Eli, Eli, lema sabachtani?” (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?)” Det var alldeles när Jesus dog. Här bar Jesus fullt ut den Synd som alla människor begått. Gud, (Fadern var inte längre där) Jesus som människosonen var ensam. På väg in i döden med all synd. Hela världens från skapelsen i det förflutna till väldens undergång.
Så dog människosonen, vid nionde timmen (klockan tre, vår tid) Kroppen hängde kvar, men var fanns Jesus?
Det är så oändligt mycket lättare för oss människor som inte bara är födda av en kvinna, utan också som lever på jorden, av jorden och kommer ur jorden att identifiera oss med den döende människan på korsen och det lidande han fick utstå. Därför har Jesu död och uppståndelse blivit centrum i den kristna påsktraditionen.
Men det finns mer att säga!
Det är lätt för oss att glömma att Jesus i sitt väsen var syndfri. Han hade aldrig haft dåligt samvete för nåt. Inte heller hade han haft någon existensiell ångest för att Gud inte längre var närvarande. Men nu stod han inför något han aldrig upplevt förut. Genom domen och korsfästelsen bar han all den synd mänskligheten alltifrån begynnelsen, tills dess och allt framöver. Kontakten med Fadern var bruten:”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig!”
Likaså:
Döden efter korset är något mycket värre! Här har vi några verser ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
”Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket.
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?”
Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall. Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)
Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.
Han tog vårt straff som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och sonat!
Du bar ditt kors, o Jesu mild, Då dödens väg du trädde, Till frälsning för den värld som vild Och full av hat dig gav. O kärleks höjd! Du blöder böjd för dem som dig förfölja.
2. Du bar ditt kors. Då bar du ock Med världens skulder mina, Och bland de otacksammas flock, Som du vill nämna dina, Är också jag, Fast dag från dag Din kärlek mig besöker.
3. Du bar ditt kors. Din härlighet Som alla himlar prisa, Din makt, som icke gränser vet, Du lade av, att visa Det intet finns, Som icke vinns Av kärleken, som lider.
4. Du bar ditt kors. Så lär ock mig, O Segerhjälte, vinna, Och uppå korsets helga stig Till himlamålet hinna. Då är min själ Förvarad väl Och lever i din kärlek.
Här kommer jag att ta upp flera saker som är avgörande för vad kristen tro är. Påskens budskap innebär enligt Bibeln ett TOTALTHELANDE BUDSKAP för hela mänskligheten och skapelsen. Att det är så hör ihop med saker jag började att skriva om när denna blogg var ny.
Idag skriver jag till er och oss alla som är slavar på alla möjliga sätt.
-Slavar under olika sjukdomar.
-Slavar under ångest och självömkan.
-Rädsla för vad framtiden kan bära med sig.
-Oro för våra barn och vårt eget åldrande.
-Det finns oändligt många saker som vill förslava oss, vår egen oro, sjukdom, bitterhet och rädsla.
Allt detta är kännetecken på satans verkan. Hans, som kallas denna världens furste. När Jesus berättade för lärljungarna i Joh 12 sade han:
”31. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.”
DET ÄR BEFRIELSENS ORD TILL OSS ALLA.
I Ef 1 kan vi läsa:”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.Vi är alltså friköpta från allt som binder oss.:”över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. Allt lade Gud under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen.”
Om vi ska få glädje av det, gäller att…
..vi är fria ifrån det som binder oss, på två sätt: Det förflutna är borta och det som kommer kan aldrig binda oss mer. Frågan är bara om vi vågar eller känner för att ta emot det. När jag avslutade ett avsnitt kring Jesu uppståndelse skrev jag:
FASTNA alltså inte i Jesu död, utan be också om att
få del av kraften och glädjen i den tomma graven!
Jaag kan skriva det på ett annat sätt: Älta alltså inte de gamla misstagen, låt inte ”Anklagaren” plåga dig med saker Jesus redan har dött för och släckt ut på korset (Anklagaren… se Job)). När det förflutna förföljer dig, tacka då Gud för att han genom Kristus har valt att inte se det mer. (I Bibeln står det att det gamla är förgånget och något nytt har kommit) I den tomma gravens kraft finns Anden som vi har fått och som gör att vi kan tro som Jesus.
Jesus sa:”för Gud är allting möjligt.” Men han sa ockå ”Allt är möjligt för den som tror.” Alltså den troende. Hisnande, inte sant?? Det har jag varit med om själv, så det tror jag på.
Att det har fungerat har inte med min ”starka tro” att göra, utan att jag i de stunderna inte varit lömsk på Gud, fylld av bitterhet och fruktan. Just då, i de stunderna fungerar Guds ande hos mig. Det är den auktoritet som den helige Ande ger och som då kommer till uttryck genom mig.
I 1 Kor 15:19 står det:”17. Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. 18. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. 19. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.” Det är inte döden som skapar den andliga kraften, det är uppståndelsen.
Jag har påpekat att det mesta ser ut att vara på väg att utvecklas från omsorg och hjälpsamhet människor emellan, till ett betydligt hårdare klimat. Andligt skulle jag vilja säga. Lika så att klimatet runt om helt klotet tycks kraftfullt förändras och inte bara det. Jordbävningar, ökad vulkanaktivitet, djur som dör obegripligt. Vi lever alltså i ett slags kaos vars orsak vi inte känner till. Särskilt om vi inte tar Bibelns ord som sanningsvittne! Vad jag tror att vi ser är det Bibeln kallar ”tecknen”. De tecken som ska föregå Jesu återkomst. Allt läggs tillrätta inför antikrists ankomst på plan. Den som själv vill kontrollera detta kan läsa i Matt 24-25. Även I gamla testamentet kan man slå upp.. (Daniels bok 9:27ff.)
Vi är mitt uppe i en utveckling som bara hade börjat. Allt längre kommer det att gå! Nu är det bara ett fåtal som ifrågasätter detta. Observera, DET HAR GÅTT FORT! Det är i ett accelererande tempo. Därför vill jag visa på hur påsktexterna fokuserar inte bara på det som hände just då och där, utan är ett kosmiskt skeende där även satan har en roll!
Innan skärtorsdagshändelserna tycks det finnas tre ställen där Jesus berättar för lärjungarna om det som ska ske. Jag väljer att citera ett ställe som innehåller det mest anmärkningsvärda som det ter sig för oss Det är hämtat ur Matt. 16:21 ff: ”21. Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. 22. Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” 23. Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.” VAAA??? Kallar Jesus Petrus för satan?? VARFÖR? Detta är en sak vi som människor normalt inte tänker på. Det var inte Petrus som person Jesus tilltalade, utan det som låg bakom hans tankar. Petrus älskade ju sin herre, han ville för sitt liv inte att Jesus skulle drabbas av detta. Det var av kärlek han sade detta. Men men det han sa kom ut den mänskliga varelsen Petrus. Men det fanns en djupare botten som drev denna utsaga. Det var till denna botten som Jesus talade. Så den sataniska logiken från djävulen själv ville INTE att Jesus skulle dö! Han anade konsekvenserna! Men ”spelet” hade gått för långt. Han kunde inte stoppa det längre!
Så kommer vi till Skärtorsdagen! Jesus kom med lärjungarna in mot Jerusalem. Följande hände enligt Markus 14!
”17. På kvällen kom han dit med de tolv. 18. Medan de låg till bords och åt sade Jesus: ”Sannerligen, en av er kommer att förråda mig, han som äter med mig.” 19. Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: ”Det är väl inte jag?” 20. Han svarade: ”Det är en av de tolv, han som doppar i skålen tillsammans med mig. 21.Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.”
Den sista måltiden…
22. Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem och sade: ”Ta detta, det är min kropp.” 23. Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24. Han sade: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många. 25.Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.””
Det är detta vi firar när vi delar vår påskmåltid med Jesus och lärjungarna… Därefter startade det vi vet att Jesus fruktade för. Han skulle bli förråd och lämnad ensam av sina lärljungar Det var en stund där mörkrets makter tagit över!
Det lilla gruvsamhället Kristineberg, c:a 5 mil norr om Lycksele, har fått sitt namn förknippat med ett omtalat och känt gruvschakt, den berömda Jesusbilden däri och en gammal, märklig profetia… [I slutet på 1800-talet var det en gammal dam som uttalade denna profetia. Den blev under en tid delad muntligt, men skrevs sedan ner och detta dokument förvaras numera vid länsmuséet i Umeå.]
Den 29 November 1946 hände det som gjort denna gruva berömd – när man sprängt inne i gruvan och dammet lagt sig, framträdde en silverskimrande bild av Jesus på bergväggen.
Professor Owe Wikström skriver om detta:”Strax innan maskinborrare Johan Olofsson skulle gå av sitt skift, 107,6 meter under jord i Kristinebergsgruvan sköt han ett sista sprängskott. Allt verkade vara precis som vanligt när han lämnade jobbet i gruvan. Klockan fem följande morgon, 29 november 1946, kom hans arbetskamrat, Albert Jönsson till brytningsrummet och skulle fortsätta med arbetet. Han möttes av en märklig syn. På bergväggen framträdde en Kristusgestalt i silverglänsande vit cerisitkvartsit inramad av mörkare kloritkvartsit. Jönsson gick till sina arbetskamrater och berättade att han hade fått en ”rumskompis”. De följde honom tillbaka och tittade på den ovanliga formationen. Jönsson fortsatte med sitt arbete och varje gång han riktade sin pannlampa mot bergväggen framträdde Jesusgestalten. Vid åttatiden kom gruvfogden, Erik Eriksson på sin inspektionsrunda. Det var frukostrast, inga arbetare var kvar i rummet, men när han som vanligt lät blicken fara över de nya borrfälten för att kontrollera att allt var i ordning, upptäckte även han fenomenet, utan att någon förvarnat honom. När han sedan fortsatte sin runda till andra ställen de sprängt på, berättade han om bilden och efter frukost var det flera arbetare från andra orter som besökte gruvrummet. Fotograf Helmer Andersson tillkallades och formationen fotograferades.
När Johan Olofsson kom till sitt eftermiddagsskift, mötte han Jönsson som sa: ”Du har en bild på väggen”. Olofsson trodde att man satt upp ett vykort eller liknande, men när han kom längst in i rummet framträdde kristusbilden även för honom och han blev helt förstummad. Om effekten av sprängningen hade fortsatt eller väggen fått en stöt när man tog bort löst berg hade bilden inte uppstått, men det märkliga var att bilden visade sig ändå.
Gruvledningen ville fortsätta att spränga, vilket skulle inneburit att Kristusbilden skulle ha förstörts, men arbetarna vägrade. [Senare undersökningar visar att om man fortsatt att spränga, skulle hela gruvan ha rasat, då den ”pelare” som Ktistusbilden fanns på utggjorde själva det bärande massivet av gruvan. Arbetarnas respekt för denna gestalt räddade förmodligen många liv.]
Men denna Kristusbild, som uppenbarat sig mitt inne i urberget, är inte bara en märklig och fascinerande bild. Det finns nämligen en mycket gammal profetia som blev aktualiserad i och med denna händelse. Denna profetia, som under årtionden hade bevarats i folkmun, frambars av en kvinna i Vilhelmina lappmark flera årtionden innan denna märkliga gestalt uppenbarades i gruvan. Profetian blev så småningom nedskriven och lades i förvar på Länsmuseet i Umeå.
”I världens yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av vilka åtskilliga kommer att förutsäga tiden för den yttersta domen. Om du får höra sådana tala, skall du inte tro vad de säger, ty endast Gud vet om den dagen. Beviset på att vi nalkas slutet är människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden. Folken kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva. Kristenheten avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall mena, att ingen Gud har skapat jorden. Somliga kommer att tro, att människorna själva åstadkommit undret. Framtidens människor kommer att göra stora uppfinningar, ja så stora, att de anser att inte ens Gud gjort sådana underverk. Den mänskliga uppfinningsförmågan kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna kommer att sakna själ.
Människorna kommer att resa i skyn på drakliknande föremål. Det blir drakliknande, fräsande föremål i skyn, på jorden och under jorden. På den tiden kommer människor att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men ändå är de inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden. Ingen skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer människorna att se, men de har ej längre visdomens ögon att se med. De vill ej bättra sig från sina synder. Vedermödans plågor skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla tungomål kommer klagolåt att höras.
Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.
Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Ytterligare gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder.”
Den var silverfärgad och bestod av sericitkvartsit. Även andra personer som arbetade i gruvan såg bilden, varför gruvfogden slutligen tillkallade en fotograf för att dokumentera händelsen.
Bilden fotograferades, spreds med berättelsen i tidningar, och människor från hela världen vallfärdade till gruvan för att se den. Att ta sig dit medförde besvär, eftersom besökare fick ta sig ner till 120 meters djup och därefter klättra upp till platsen på en stege, men detta bekom inte besökarna som anlände i massor. Med tiden mörknade dock bilden av och gruvan blev fylld av grus, varmed tillströmningen av besökare avtog. Kristusbilden var emellertid förevigad genom fotografier, och en reproduktion av denna är i altartavlan i Björksele gruva.
1985 påbörjades uppförandet av en kyrka i gruvan, nära den plats bilden visades, och en kopia av Kristusbilden har målats dit på väggen. Kyrkan är uppkallad efter sankta Anna, som är skyddshelgon för gruvarbetare. Invigningen av kyrkan skedde 1990. Förutom gudstjänster, vigslar och dop, sker visningar av kyrkan året runt. Verksamheten bedrivs av Kristinebergs Fritid ekonomisk förening.
I Kristineberg inträffade en likartad händelse 1968, då en föreståndare för Konsum såg en Kristusliknande bild på en från hans affär efter en restauration. Denna marmorplatta förvaras numera i underjordskyrkan. Det står att jorden skall gå under efter att Kristus visat sig uppe på toppen av berget Vitterliden så att alla ska kunna se det. Detta har ännu inte skett.
När jag var en ung man fick jag se marmorskivan som hade kommit fram. Detta ger bara en aning om vad som återstår av händelserna som profetian talar om!
Askonsdag.. den dag då evangeliergna berättar om hur Jesus gick till Jerusalem den sista påsken. Han berättade om vad som skulle hända och sin framtida återkomst. (Matt 24)
Allt talar för att det inte var någon tillfällighet att Jesus skulle lida och dö under påsken och att den sista måltiden efter åsneritten in i Jerusalem som av samtliga evangelister har definierats som den judiska påskmåltiden. Den var enligt GT instiftad till minne av den sista måltiden innan judarna lämnade fångenskapen i Egypten. Påskmåltiden var direkt kopplad mot den sista måltiden de åt innan uttåget.
Den som börjar läsa bibeln upptäcker väldigt många händelser som verkar sammankopplade och som har likartade syften.
Blodets förhållande mellan människan och Gud hör samman med att blodet tycks betraktas som bäraren av vårt liv, med en andlig kontakt direkt till himlen. Orsaken till detta kan ses i:
”1 Mos 9:4 Men kött som har sin själ i sig, nämligen sitt blod, skall ni inte äta,”här är livet direkt kopplat till sambandet mellan blodet och livet.
Ett liknande ställe ser vi i berättelsen om hur Kain dödade Abel:
”1 Mos 4:10 Då sade han: ”Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken!” Här måste vi tänka med vår innersta del av vårt väsen för att förstå. Blodet -livet ropar från marken. Detta är en tydlig koppling till blodet som en bärare av livet och som har en andlig förmåga att ”ropa från marken”, eftersom det var sammanlänkat med Gud. Även hos djur. Tre citat ur andra mosebok kring detta offer:
”2 Mos 12:5Ett felfritt, årsgammalt lamm av hankön skall ni välja ut och ta det antingen från fåren eller getterna.
2 Mos 12:6Ni skall förvara det till den fjortonde dagen i denna månad. Då skall hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen.
2 Mos 12:7Och man skall ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det.”
”2 Mos 12:12Den natten skall jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom. Jag är HERREN.
2 Mos 12:13Blodet skall för er vara ett tecken på de hus där ni är, ty när jag ser blodet skall jag gå förbi er. Ingen straffdom skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land.
2 Mos 12:14Denna dag skall ni ha till minnesdag och fira den som en HERRENS högtid. Som en evig stadga skall ni fira den från släkte till släkte.”
Detta är bakgrunden till påskmåltiden Jesus och hans läljungar var på väg upp till Jerusalem för att fira. Det var bara det att nu var det Jesus som var påskalammet och han var på väg att instifta en ”ny påsk” och ett nytt förbund mellan Gud och människor. Instiftelseorden för nattvarden talar för detta: ”Tag och ät. Detta är min kropp, som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse.” Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: ”Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse.”
Bibeln beskriver det som två händelser, men med identisk innebörd!”
Onsdagens berättelser i bibeln går långt utöver påskhändelsen och vi lever fortfarande i avslutningen på vad Jesus säger.
Påsken är för mig personligen den största högtiden kyrkan har att förvalta.
Oavsett hur vi vill se på orsakerna, är det tydligt att vi har fått ett allt ”hårdare klimat” på klotet och nu talar jag om ett mentalt klimat.
Det är bara att se sig omkring. Människor emellan, klimatförändringar, alltfler jordbävningar och katastrofer. Vi läser om det, många av oss försöker tänka bort ifrån det och en del försöker analysera, så det liksom blir lite mindre hemskt. Andra tror att människan rår för det och kan påverka det. Och kämpar den vägen. en del har bara hittat en ny nisch att tjäna pengar… I vilket fall påverkas vi alla, med minskad kraft och svagare framtidstro som följd.
Vi börjar känna oss som ”bonden på taket”*. Det finns ett märkligt samband mellan människans oro och benägenhet att närma sig Gud. Jesus säger kanska klart i Joh 14:27 ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger.[pengar och vår synligt ordnade tillvaro, min kommentar] Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.”
I en av böckerna i gamla testamentet kan vi läsa om en man som hette Jabes, första Krönikerboken 4:9-10: [Men Jabes var mer ansedd än sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, ”för jag har fött honom med smärta”, sade hon. 10 Jabes ropade till Israels Gud och sade: ”O, att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O, att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!” Och Gud lät det ske som han bad om.]
Det med fetstil är en bön vi kan be för oss själva när vi känner oro och och inte vet vad framtiden kommer att bära med sig. Gud lyssnar, och för honom är att lyssna och svara samma sak.
Det finns en liten historia som berättades när jag var en liten pojke.
Om den verkligen har hänt eller ej vet jag inte, men likväl, slutsatserna av den håller. Det handlade om en bonde som skulle fixa taket på ladugården. Det var spåntak man då lade. Ni vet, man hyvlade spån i ungefär 5 mm. tjocklek och lade ut dem på taket. De fästes med nubb. Högst uppe på taget började gubben glida, det gick fortare och fortare. Eftersom han inte direkt gillade de som brukade på i bönhuset, så var väl Gud inte den förste han tänkte på. Men ni vet ju hur vi människor är: när alla andra hopp är ute kastar vi iväg en bön. [hur många som fått hjälp av Gud på det sättet vet jag inte, men jag har en känsla av att det är många]! Det gjorde nu bonden också. Då fastnade rocken i en femtumsspik som inte var nerslagen ordentligt. Nu blev bonden genast lite kaxigare och sa ”Hör du vänta, nu klarar jag mig själv!”Då släppte spiken.
Felet bonden gjorde var nog inte att han svor (tja, det kanske han gjorde, men det var inte själva problemet), utan tågordningen var följande: Han bad, för han klarade sig inte själv, hjälpen kom och istället för att säga ”tack”, sa han att han klarade sig själv. Och då fick han göra det.
Det jag nu skriver vet jag att många har svårt att ta till sig. Så frågor eller kommentarer är välkomna!
Om vi vill leva ett segerrikt kristet liv gäller det att vara medveten om att det i den andliga världen inte finns något mitt emellan som är neutralt.
(1Petr. 5:9) ”Stå honom emot, fasta i tron”.
Vi ser i det här ordet, hur intimt sambandet är mellan attack och försvar. Du kan inte gå till motattack när satan angriper, om du inte är fast i din tro på bibelordet. Striden är redan utkämpad och segern vunnen. Vi skall veta detta och i den tron stå emot djävulens attacker. Vi är dock inte automatiskt skyddade av Jesu seger. Inbilla dig inte, att därför du är frälst, så kan han inte komma och invadera ditt hus, din kropp, och stjäla din hälsa. Det kan han visst det! Om du inte står honom emot med den auktoritet Jesus har gett dig. Han kan göra det svårt för dina barn eller din ekonomi -eller genom att -åstadkomma trätor i släkten -eller på ditt arbete. Han kan stjäla vår frid eller ställa till förtret med tusen olika knep. Han ”går ständigt omkring för att se vem han kan uppsluka”.
Han kan även få dig att tro att Gud har övergett dig. -Eller att det är Gud som ha sänt olyckorna till dig för din fostrans skull.
Om du till exempel utbrister: ”Vad menar Gud egentligen”? Då ler otäckingen skadeglatt. -Och du är redan på väg att gå på en mina.
Det är viktigt för en kristen att inte bara jämra sig över lidandet utan också ta reda på vem som ligger bakom dessa attacker och i Jesu namn gå emot detta.
Det här kan man se i vardagen. Man lär sig känna igen det.
Vi tänker oss ofta in i att Jesus dog för våra synders skull… Men det var inte bara det. I Jesaja 23:4 kan vi läsa: ”Men det var vårasjukdomarhanbar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad”.
Jag har utvecklats i en vetenskaplig tro på bibeln, men det har alltmer gjort att jag har tappat trons djupare aspekter. Jag har fått lära mig att När bibelns författare berättar, så väljer de ut det som ”stämmer” med deras föreställning om vad saker betyder. Alltså: berättelsen säger mer om den som skriver än vad det betyder i sak.
Jag har tänkt efter och detta har jag kommit fram till: I Gal 2:11-14 kan vi läsa vad Paulus skrev om ”Kefas” (Petrus):”11. Men när Kefas kom till Antiochia vände jag mig öppet mot honom. Han hade ju dömt sig själv. 12. Ty innan det kom några från Jakob brukade han äta tillsammans med hedningarna, men när de hade kommit ville han inte vara med längre utan drog sig undan av fruktan för dem som höll fast vid omskärelsen. 13. Samma hyckleri gjorde sig också de andra judarna skyldiga till, så att till och med Barnabas drogs med. 14. Men när jag såg att de avvek från sanningen i evangeliet sade jag till Kefas i allas närvaro: ”Om du som är jude kan leva på hedningarnas vis i stället för på judarnas, varför vill du då tvinga hedningarna att göra sig till judar?”Men Paulus själv, då? I Apostlagärningarna 15:37-40 kan vi läsa om Paulus: ”37. Barnabas ville att Johannes som kallades Markus också skulle följa med. 38. Men Paulus hävdade att den som hade övergett dem i Pamfylien och inte stannat hos dem i deras arbete, den skulle de inte ha med sig. 39. Det kom till ett så häftigt uppträde att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade över till Cypern. 40. Paulus däremot utsåg Silas till sin följeslagare, och sedan bröderna överlämnat honom åt Herrens nåd bröt han upp.”
Om Paulus står det: ”11. Gud gjorde märkliga under genom Paulus; 12. man tog till och med dukar och plagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka, och då blev de kvitt sina sjukdomar, och de onda andarna lämnade dem.” Detta trots att han till och med hade gått emot det som finns sagt efter ”Herren bön”: ”Ty omniförlåter människorna deras överträdelser skall er himmelske fader också förlåta er. Men omniinteförlåter människorna skall inte heller er fader förlåta er era överträdelser.”
Ändå dög det för att Paulus skulle bli bekräftad som Guds sändebud på jorden trots sina brister och jag är övertygad om att trots dina brister räcker det för dig också om du vill ha det!
1. I tro under himmelens skyar har fäderna skördat och sått, och än genom städer och byar går väckelseropet de fått. Se, tiden är fullbordad, för Herren Krist ge rum, gör bättring ifrån synden, tro evangelium. Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning till den som sig ångrar och tror. 2. Gud mötte med nåden oss alla i dopets välsignade stund, med ordet han än vill oss kalla och tukta och trösta i grund. Kring helga nattvardsbordet han samlar än sitt folk, där möter han de sina, en evig kärleks tolk. Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning till den som sig ångrar och tror. 3. Den eld som vår Frälsare tände skall föras från vän och till vän, till alla han budskapet sände, som själv han ju bjuder oss än: Gå ut i hela världen förkunnande mitt ord för allt som Fadern skapat, för folken på vår jord. Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning till den som sig ångrar och tror. 4. I tro under himmelens skyar vi vandrar i fädernas spår, vi bidar i städer och byar en Andens och Gudsrikets vår. Vår saliga förvissning, vårt fäste och vårt mod är syndernas förlåtelse i Kristi namn och blod. Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning till den som sig ångrar och tror. 5. I tro under himmelens skyar vi nalkas den skimrande strand, i hoppet, som städse förnyar vår lovsång i jordlivets land, kring Lammets tron vi sjunger en gång i Faderns hus den sällsamt nya sången, lik stora vattens brus. Än räckes Guds frälsning, än räckes Guds frälsning till den som sig ångrar och tror.
Gud varnar på grund av kärlek. Han varnar för det som är skadligt, så att det inte ska behöva drabba oss. Och det gör det inte om vi tar Guds varningar i Bibeln på allvar och följer hans råd.
Runt jorden kretsar ett teleskop som kan visa oss bilder av universum så det går att se både dess storhet och hur tiden kan uppfattas i miljontals år.
Termodynamikens första grundsats (energiprincipen) säger att energi varken kan skapas eller förstöras och att värme är en form av energitransport.
Eftersom varje atom i allt utgörs av energi, så blir frågan varifrån all denna energi kommer? Vi som tror på den levande och skapande Gud kan uppfatta det i ser genom linsen på hubble-teleskopet som en demonstration av Guds skaparord i full verksamhet idag. Inte bara för flera miljoner år sedan, inte för några tusen år sedan; utan just NU.
HANS är makten och härligheten!Varför ska vi vara rädda som har en sådan Gud?
25. Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. 26. Människor skall förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. 27. Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. 28. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.
Bara en kommentar om ”havets och vågornas dån”: Ofta använder bibeln havet som symbol för folkhavet. Lägg in det i texten ovan, så går det att se texten ur ett perspektiv idag.
Visarna på tidens ur håller på att visa på 11.58 pm. Det vill säga snart slut!
32. Lär av en jämförelse med fikonträdet. När kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära. 33. På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att han är nära, utanför dörren. (Matt 24:32-33) Vi vet inte tider eller stunder: 36.Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.
Så var stilla och tro att Gud har allt i sin hand!
1. Herren, vår Gud, är en konung i makt och i ära. Kom, alla folk, att vårt eviga lov honom bära. Himmel och jord bärs av hans kraftiga ord. Allt han sitt hägn vill beskära.
2. Pris vare Herren, som allting så härligt bereder, som oss har skapat och blickar i nåd till oss neder, som i vår nöd skänker oss välfärd och bröd och sitt beskydd kring oss breder.
3. Herren, vår Gud, vare lov som en Far för oss blivit, som för vår synd har sin Son uppå korset utgivit, som på vår jord leder med Ande och ord dem som åt Kristus sig givit.
4. Herren, vår salighets Gud, må vi prisa och tjäna. Kraften är hans och all vishet och ära allena. Pris ske hans namn, att han oss vill i sin famn alla med Kristus förena.
Detta är inte direkt kopplat till mitt Bibelfocus, men har likväl sitt intresse! Med tillstånd lägger jag in det från den svenska siten ”Flammor”
De allra flesta vet nog vem Isaac Newton, den världsberömde engelske vetenskapsmannen, var. Vad inte så många känner till är hans stora intresse för Bibeln och profetiorna.
I allt det som Newton skrev ingår också 16 000 sidor i andliga ämnen. Inte minst var han intresserad av Bibelns profetior och deras förutsägelser om tidens slut. Om detta skrev han omkring 4.500 sidor. Newton tolkade profetiorna så att det i framtiden skulle kunna bli möjligt att resa betydligt snabbare än en häst springer, vilket var det snabbaste sättet på hans tid. Newton levde mellan åren 1642-1727. Den franske filosofen Voltaire (1694-1778) gjorde spe av Newton och hans tro. Voltaire skrev: ”Se denne underbart kunskapsrike man, som upptäckte tyngdlagen, när han blev gammal, blev han barn på nytt och började studera en bok, som kallas för Bibel. Det synes, om man vill tro den, så måste man även tro sådant otroligt nonsens, att kunskapen bland människor skall så tillväxa att det skall bli möjligt att kunna färdas 80 kilometer i timmen. Stackars fjolliga gubbe!” En som på senare tid intresserat sig för Newton och hans forskning är Stephen Snobelen, som är professor i historia för vetenskap och teknik. Han upptäckte ett märkligt dokument i samlingen av Newtons manus, som finns i Jerusalem. I detta manuskript kan man se man att Newton kommit fram till att Daniels bok och Uppenbarelsebokens profetior av ändens tid kommer att få sin uppfyllelse under det århundrade som vi nu lever i.
Jag har berättat om Bibelns berättelser om Jesus, hans död och uppståndelse. – Men Jesus uppfattas som en legend av många om inte tror.
Det hävdas ibland att det inte finns några ickebibliska dokument som visar att han verkligen har funnits.
I själva verket finns det flera samtida dokument bevarade som omnämner Jesus. Dessa här skrifter är helt ickebibliska till sitt ursprung och måste alltså betraktas som neutrala, objektiva, historiska verifikat för att Jesus verkligen levde i Palestina för snart 2 000 år sedan och avrättades av de romerska ockupanterna.
En notis om Jesus finns hos den berömde judisk-romerske historikern Flavius Joséfus från första århundradet:
”Han [översteprästen Hannas] sammankallade Sanhedrin (även benämnt Stora rådet eller Rådet, var det judiska folkets högsta politiska och religiösa organ under grekisk-romersk tid) till rättegång och ställde bland annat Jakob, brodern till Jesus (som kallades Kristus) inför dess sanhedrins medlemmar samt några andra som Hannas anklagade för att ha brutit mot lagen och sålunda överlämnades till att stenas till döds.”
I slutet av det första århundradet berättade den romerske historikern Suetonius att kejsaren Claudius år 49 hade förbjudit alla judar att vistas i staden Rom (en händelse som också finns omnämnd i bibeln, i Apg 18:2): ”Då judarna i Rom oavbrutet orsakade oroligheter, därtill uppviglade av Chrestus, fördrev han dem ur staden.”
De här upploppen var förmodligen en följd av kristendomens ankomst till Rom, vilket sannolikt orsakade en hel del konflikter inom den judiska kolonin där, liksom på andra håll (se t ex i Apg 21:31). Suetonius, som skrev detta flera år senare, uppfattade – precis som så många människor gör i dag – utan tvekan ordet Kristus (i själva verket det grekiska ordet för titeln ”messias”, dvs ”Guds smorde”) som ”Chrestus” och ett egennamn på en person. ”Chrestus” är emellertid ett namn som ingen jude någonsin burit. Det förekommer helt enkelt inte som judiskt namn.
En mer detaljerad berättelse om Jesus kommer från den romerske historieskrivaren, ämbetsmannen och konsuln Publius Cornelius Tacitus. I sitt historiska verk ”Annaler”, som han skrev mellan år 115 och 117, berättar han att kejsar Nero försökte lägga skulden för den förödande branden i Rom på de kristna. Tacitus skriver:
”Som skyldiga ådömde Nero de mest raffinerade straff åt de kristna.” Och han fortsätter med att beskriva dessa kristna: ”De fick sitt namn från Kristus, som avrättades enligt beslut av landshövding Pontius Pilatus under kejsar Tiberius regeringstid. Det satte stopp för den farliga vidskepelsen en kort tid, men den tog fart på nytt – inte bara i Judéen, där denna pest först uppstod, utan även i själva Rom, där all världens hemska och skamlösa saker samlas och finner ett hem” (Annaler, XV, 44).
Det framgår klart av Tacitus kommentarer att han inte hyser några som helst sympatier för de kristna. Men för honom var det inte någon tvekan om att rörelsens upphovsman verkligen levt 90 år tidigare och avrättats av Pontius Pilatus, då denne var landshövding över Judéen.
Så finns det många kristna som vägrar se den blodiga historien bakom Jesu offer. I nattvardens ”för dig utgiven och för dig utgjutet” lägger sig riten som en dimma. Vi vill att det ska vara som på altaret! – Ett silverkors mellan silverljusstakar och blommor. Jag tror inte alls att det var den föreställningen Petrus och de andra lärljungarna såg framför sig när de tänkte tillbaka på Jesu död!
Jag är ledsen om jag med detta har fråntagit någon känslan av att triumfen på korset kunde ses med ögonen. Denna bild visar på ett effektfullt sätt hur han bar alla människors ondska och felsteg.Efter detta kan INGEN anklaga oss inför Gud för vad vi har varit, är eller kommer att vara.
Första gången Djävulen nämns i Bibeln kallas han för åklagaren. HÄR FRÅNTOGS HAN DEN MAKTEN! Så triumfen låg i offret. Han bar allas ogärning. Naturligtvis mina, dina ogärningar. Men se på honom! Han bar även Stalins massmord, Hitlers, Neros… Hur skulle han kunna bära det utan allt detta lidande?
Blev då dessa värsta mördare räddade i och med detta? NEJ!
Ja, förresten om de kommit till besinning. Men alla vi som kommer till Fadern och hänvisar till att Jesus dött för oss blir friförklarade. Därefter kan vi uppleva hur vi blir burna av Herren genom livets svåra skeden!
1. Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, Herre, mig giv. Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig.
2. O vilken kärlek, underbar, sann! Aldrig har någon älskat som han. Frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli.
3. Låt mig då, Herre, vara ditt barn. Lös mig från alla frestarens garn. Lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig.
-Jag kommer tillbaka till honom och bekänner samma synd. Den ena gången efter den andra.
Varför har så många, fast de tror på Jesus så många behov som aldrig blir fyllda? Kan tron på honom sätta oss i stånd till att leva i frihet från fruktan, oro och depression, smärtor, sjukdom och syndafall.
Om så är, hur kan jag få den tron i mitt liv? Jesus sa att ”sanningen ska göra oss fria…” (Joh 8:32)
Vad är det då för sanning som Jesus talar om?
Även om den moderna psykologin kan ha varit till hjälp för en del, så kan den likväl inte leda dem ut i den frihet som Jesus talade om. Den tro han talade om, var tron på Gud, vem han är och vad han har gjort för oss. Det är DEN tron, som inte bara gör oss fria, men också sätter oss i ständ att förbli fria, så att vi upplever vad Paulus kallar ”Guds barns härliga frihet”.
Jesus säger: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina efterföljare; Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria. -Om nu sonen befriar er, blir ni verkligen fria” (Joh8:31,32, 36)
De flesta människor lever på känslor, men Gud vill lära oss att leva av tro. Iställer för att se oss själva genom diset av vår fruktan och våra känslor, vill han visa oss, hur han ser på oss. Därefter kan vi bli i ständ till att reagera positivt i situationer där vi tidigare reagerat negativt.
I Jobs bok står det: ” det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.” (Job 3:25)
Men Guds sanningar vill frigöra oss och hjälpa oss att leva i frihet. De vill slå rot i våra hjärtan, så att vi får positiv attityd och kan övervinna det som är negativt. Vår kallelse är alltså att inte vara underdåniga och lydiga utan att vara övervinnare i kraft av Guds ord!
Vi behöver alltså inte bara veta vad som är sanning utan också få nåd att leva i dess kraft.
I ett modernt sekulariserat land skulle nog Jesus hamna längst ner i status bland arbetslösa och ”samhällssnyltare”. [Många kan tycka att det är för lätt att leva utan att arbeta] Om du också känner dig eländig och utan mening så kom ihåg: Han var ju delaktig i skapelsen av allting och Guds son! (Joh 1:1) ”Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Gudsbarn, åt alla som tror på hans namn” (Joh 1:12)
Så om du känner dig värdelös så är du i gott sällskap med Jesus. Är du kristen är du alltså en barn av Gud! Det räknas inte i samhället, men i universum räknas du bland de största! I 1 Kor 6:3 står det ”Vet ni inte att vi skall dömaänglar?”
Vår roll i världen är ofantligt mycket mer än vad vi gör, det handlar om vad vi är!
1 Finns det kors allt för tunga att bära, Blir prövningen stundom för svår? Finns det ingen som ser dina tårar, Och ingen som nöden förstår?
Kör: Någonstans bland alla skuggorna står Jesus, För att hjälpa dig i nöden är han där. Ser du efter, skall du finna att där står han, För att lätta alla bördor som du bär.
2 Har de brustna förhoppningars skugga Förvandlat din dag uti natt? Kanske allting dig synes förgäves, Och trons låga flämtar så matt.
3 Kanske molnen har kommit för solen, Så livet syns mörkt för din del. Är du bitter måhända i hjärtat, Att drömmen om lycka slog fel?
Även ett barn vet vem Jesus är utan att bli undervisad -faktiskt!
I (Luk 18:15-17) ”15 Folk kom också fram med sina barn till honom för att han skulle röra vid dem. Lärjungarna fick se det och visade bort dem, 16 men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. 17 Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.” Det viktiga för oss är just barnperspektivet. Att ta emot precis som det står! Inga omtolkningar eller tydningar. Så hur tar vi emot Jesus när han kommer? Den sista meningen , den i vers 17 påminner mig om ett ställe i gamla testamentet. I 4 Mos. 21:7-9 Kan vi läsa: ”7 Vi syndade när vi klandrade Herren och dig. Be till Herren att han tar bort ormarna från oss.”Mose bad för folket, 8 och Herren sade till Mose: ”Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva.” 9 Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva.”
De behövde inte tro på ett speciellt sätt, ”titta och du blir helad”. Den enkla bönen, antingen själv eller tillsammans med andra har det goda med sig har det goda med sig att man blir engagerad med HONOM, man tänker på honom och då vänder man sig bort från sig själv och sina bekymmer. Bort från den ohälsosamma självupptagenheten. Man vänder blicken till Jesus. Då vänder vi oss bort från fruktan -från pinsamma sår -från smärtsamma minnesbilder av synd och syndare – sorg och grämelse – finansiella och andra orostankar. Vi vänder oss till vår själs läkare och tröstare.
Israels folk ute i öknen måste få snabb hjälp eller dö. Det var inte de många och djupa sanningarna som skulle hjälpa dem. Ingen tid för undervisning och bönemöten. Det var omvändelse, sinnets omvändelse. Det var antingen att se på ormarna eller att se på boten. Och var och en som tittade på Guds bot blev vid liv. Man måste alltså inte tro på någon speciellt sätt. Det räckte att se på den uppsatta ormen. Det behövdes inte mer!
Detta är bara EN av alla saker i Gamla Testamentet som pekar direkt på Jesus. Så se på JESUS och du har vad din själ behöver.
Som en härlig gudomskälla Rik och mäktig, djup och stor Är den kärlek, nåd och sanning Som i Jesus hjärta bor
Han har öppnat pärleporten Så att jag kan komma in Genom blodet har han frälst mig Och bevarat mig som sin Under över alla under
Allt förlät han mig en gång Om hans underbara godhet Glad jag sjunger nu min sång Han har öppnat pärleporten Så att jag kan komma in
Genom blodet har han frälst mig Och bevarat mig som sin När en gång i livets morgon Till den gyllne port jag når Då för Jesus stora kärlek Och för mig den…
Av det jag har skrivit före adventsinlägget framgår det att Det pågår en kamp i ”himlarymderna” och som människor är vi inblandade i denna kamp. Den kampen handlar inte i första hand om att vi ska följa en massa moraliska regler eller regelsystem för att duga inför Gud. Utan snarare att fästa ögonen på Jesus.
Det betyder att be Jesus att komma in i hjärtat, öppna sin inre dörr så han kan skapa nytt i ditt liv. Han säger ”Se, jag gör allting nytt.” (Upp 21:5). Han säger också: ”Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig.” (Upp 3:20)
Guds rustning
”Så vi är inte hjälplöst utlämnade åt ondskan! I Ef 6:10-20 Kan vi läsa om detta. ”10Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. 11Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. 12Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna. 13Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. 14Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar 15och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om frid. 16Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, 17och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 18Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga. 19Be också för mig att orden läggs i min mun och att jag talar frimodigt när jag bär fram hemligheten i evangeliet, 20vars sändebud jag är i min fångenskap. Be att jag förkunnar det så frimodigt som jag bör.”
Några kommentarer:
”hålla stånd mot djävulens lömska angrepp” Djävulen är lögnare och kommer ofta åt vårt känsloliv så vi orkar inte stå kvar i ordet när vi känner oss missmodiga. I sin förbön för sina trogna ber Jesus:”Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning.” (Joh 17:17)
Kampen är inte mot människor utan mot ”mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.”
Därför..
Behöver vi en andlig vapenrustning! 1. SANNINGEN (Guds ord och löften). 2. RÄTTFÄRDIGHETENS PANSAR (vi är rättfärdiggjorda genom Jesus). 3. På fötterna behöver vi ha villigheten att gå ut med evangeliet. 4. TRONS SKÖLD, det vill säga att våga lita på det som står i Bibeln även när livet verkar tungt. Själafienden skapar alltid problem och mental oro som gör oss modfällda. 5. Den HJÄLM (som skyddar vårt tankeliv) och ANDENS SVÄRD (som vi får genom att leva nära Jesus genom hans ord).
Detta fungerar!
1. Vår Gud är oss en väldig borg, han är vår sköld och värja. Han hjälper oss ur nöd och sorg och allt som vill oss snärja. Nu mörkrets furste vred han vill oss trampa ned. Stor makt och mycken list hans rustning är förvisst. Likväl vi må ej frukta. 2. Vår egen kraft är här för svag, vi vore snart nedgjorda, men för oss går till strid och slag vår hjälte, Herrens smorda. Du frågar vem han är. Han namnet Kristus bär. Vår Herre Sebaot, vem kan stå honom mot? Han fältet skall behålla. 3. Och vore världen än så stor och full av mörkrets härar, så länge Gud ibland oss bor alls intet oss förfärar. Må världens furste då förgrymmad mot oss stå. Han skadar dock ej här, ty dömd han redan är. Ett ord kan honom fälla. 4. Guds ord de måste låta stå, det kan de ej fördärva. Med oss skall Gud i striden gå, hans Ande gör oss djärva. Vi fritt och glatt till mods ger ära, liv och gods. Det allt de taga må, stor vinst de icke får. Guds rike vi behåller.
Jag har fått rätt många nya läsare från just USA och det glädjer mig. Så därför kommer några rader om adventstiden här i Sverige. Jag vet också att det i USA finns några som ser adventstiden (de fyra söndagarna före jul) som en förberedelse inför julen. Andra går på julen direkt, fullt UT! Omgående!*BOOM*. JUL! Man drar i julvisslan direkt efter Thanksgiving.
Adventstiden handlar om Jesu ankomst på olika sätt.
Första söndagen: Jesus kommer in i Jerusalem ridande på en åsna! Inte med makt och myndighet för hans storhet var av ett helt annat slag. ”Se din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.” (Matt 21:5)
Andra söndagen: ”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor skall förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet.” (Luk 21:25-28) Nu kanske vi kan känna igen lite av detta i vår tid!
Tredje söndagen: Handlar om hur Jesus kommer med makt, men inte sådan som jordiska kungar har. Johannes döparen satt i fängelse och hade frågat… ”Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud.”
Den fjärde adventssöndagen berättar om Maria. Hon som får uppdraget av ängeln Gabriel att föda Jesus. Trots att hon var kvinna, fattig, ogift och alldeles vanlig väljer Gud henne och lovar att vara hos henne. Och hon sjunger sin sång till livet och Gud. (Luk 1)
Därefter föds Jesus och Gud själv kommer till jorden i människogestalt.
Texten som sjungs:
1. Sions dotter, lyft din panna: himmelriket är dej när! Jubla högt ditt Hosianna, se din konung nu är här! Gud sin Son till jorden sänt, fröjda dej, det är advent!
2. Kom med famnen full av palmer, låt ditt hjärta vidga sej! Kom med sånger, kom med psalmer, ärans Konung möter dej! Salighetens dag han tänt, fröjda dig, det är advent!
3. Sions jubel kan ej stanna, liksom stora vattens dån ljuder evigt: Hosianna, Hosianna, Davids Son! Sådan fröjd ej världen känt – fröjda dej, det är advent!
Jag har ju tagit upp detta med Guds motståndare, den fallne änglen! ANKLAGAREN, som det står om i Jobs bok. Och vilka är hans anklaganden och har det något syfte?
Han valde att sätta sig upp mot Herren, vår Gud och blev därmed Guds fiende. Då förvandlades ”ljusbringaren” till Guds ”motståndare” och när han fördes ner till dödsriket tog han även med sig andra fallna änglar (Upp 12:4). Sedan dess har satan kallats för ”denna tidsålders gud” (2 Kor 4:4) Med ”denna tidsålder” avses den tid mänskligheten finns på jorden. I 1 Petr 5:8-9 Kan vi läsa: ”Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.”
Bilden av ett rytande lejon påminner oss om att Satan är farlig. Han bedriver en verksamhet där han gör allt för att leda människor bort från Jesus och lägga dem under sin makt. Aposteln påminner oss om att göra : ”Motstånd mot honom, orubbliga i tron” (v. 9).
Lite om religion: Paulus skriver om: ”Falska apostlar, ohederliga arbetare, som uppträder som Kristi apostlar.” (2 Kor 11:13) Han säger också: ”Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel.” (v. 14)
Det är lockande med en ljusets ängel. Han frestar oss genom att framställa lögnen som en tilldragande och ofarlig sanning, och så kan han leda oss till fall. Det Paulus avslutar med att säga om detta blir då allvarligt: ”Därför är det inte underligt att också hans tjänare uppträder som tjänare åt rättfärdigheten.” (2 Kor 11:15)
Vad är det som fienden anklagar oss för då och som vi har så lätt för att godta? Det ser kristet och ”rätt” ut med de olika religiösa budskapen: ”Du ska, du måste, du får inte..”. Du duger inte om du inte följer ”våra” regler!
Det är exakt detta som är den demoniska sidan av religion utan Jesu närhet. Jag tar bara upp ETT exempel på detta ur Mark.2:23-28
”En sabbat tog han vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? Han gick in i Guds hus – det var när Evjatar var överstepräst – och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.” Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.”
Fariséerna tyckte att de stod för det rätta och goda och det som gällde för ett sunt liv.
De ansåg att Jesus och lärjungarna syndade här..
Vi människor har många svagheter och gör oss skyldiga till mycket ont, Ibland kan vi förstå det. Ibland inte. Ibland är vi satta i en situation där vi måste välja väg och vilken väg vi än väljer blir det fel.
Han dog för våra synders skull och uppstod för att vi skulle få en ny ande.
Här har vi några verser ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
”Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket.
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? .
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?”
Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och tog straffet för synden, som var ett andligt förfall. Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd ÄR synd. Inte bara syndar i största allmänhet!
Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.
Han fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet!
1 Tess 5:17 Som resultat av det är att det gamla är förgånget… Vårt förflutna dog med Jesus i dopet och sedan finns det ingen fördömelse. ”Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar” Rom 8:17
I Jobs bok 1:1-2:3 kan vi läsa om anklagaren och detta är ett uttryck för djävulen själv!
I Hesekiel 28:12-19 ser vi den sanna bilden av Satan. “Du var en mönsterbild av fullkomlighet, full av visdom och fullkomlig i skönhet… Du var en smord, beskyddande kerub (Alltså en av ärkeänglarna) och jag hade satt dig på Guds heliga berg. … Du var fullkomlig på alla dina vägar från den dag då du skapades…”
Detta liknar överhuvudtaget inte den typiska bilden av Satan som så många människor har. Han var faktiskt en smord kerub. Han var satt i himlen, ett väsen av högsta rang och i upphöjd ställning. Skapad av Gud, fullkomlig i skönhet.
En ärkeängels fall
Men Satan vände blicken bort från sin Skapare och började beundra skapelsen; sig själv. “Du fördärvade din visdom på grund av din prakt” (Hes 28:17) Han blev stolt och upphöjde sig själv och ville härska. Han ville ta Guds plats och viskade lögner tills han fick en tredjedel av himlens härskaror på sin sida.
“Hur har du inte fallit från himlen, du strålande stjärna, du gryningens son! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du som slog ner folken till marken! Du sade i ditt hjärta: ‘Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor (med Guds stjärnor avses här troligen den del av änglahären som betjänar Gud och idag även människor) skall jag upprätta min tron. Jag skall sätta mig på mötesberget längst upp i norr. Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste.’” (Jes 14:12-15)
Problemet började med detta ”jag vill”. Satan vände sig bort från Guds röst och började söka sin egen vilja. Att sätta en annan vilja över Guds vilja är samma sak som att säga att Guds vilja inte är fullkomlig. Synden började då Satan sa ”Jag vill”. Gud kallar sig själv vid namnet är och säger ”JAG ÄR”. (2 Mos 3:14). Han ger inte detta namn till någon annan. Den som vill vara något i sig själv står därför i konflikt med Gud och kastas ut.
“Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom.” (Upp 12:7-9).
Denna världens furste…
Så kastades Satan ut från himlen och nu ska inte Guds absoluta godhet, vishet och kärlek ifrågasättas. Det ska bevisas att Guds vilja är den enda goda och fullkomliga. Därför fick Satan ta sig för med att härska på denna jord och hans mål är att bli denne världens gud. Jorden ligger inte under direkt kontroll av Gud, utan av Satan som har fått praktiskt sett fria händer att göra som han vill. Jesus kallar Satan ”denna världens furste”. (Joh 12:31). Aposteln Paulus kallar honom ”denna världens gud”. (2 Kor 4:4) Detta är Guds plan för att fullständigt bevisa syndens falskhet och bedrägeri. Det måste bevisas att Satans sätt endast leder till förstörelse och död och tysta alla tvivel.
Satan använder deras egen stolthet för att få dem att vara upptagna av sig själva och sin storhet.
Största delen av världen är inte medveten om att de ”ligger i den ondes våld”. (1 Joh 5:19) Satan använder deras egen stolthet för att få dem att vara upptagna av sig själva och sin storhet och detta påverkar alla aspekter av mänskligheten. Hans mål är att människorna ska vara så säkra på sina mänskliga förmågor att det utesluter behovet för Gud. Han är inte intresserad av att göra världen ond, bara av att få alla under sin makt. Han viskar fortfarande sina lögner i varje öra och sår övermod och tvivel precis som han gjorde medan han var i himlen.
Den onde kommer inte att få vinsten till slut
Trots detta sträcker Gud ut sin hand och hindrar Satan från att utföra sina planer helt och hållet. Han sände Jesus för att öppna en ny väg för människorna att följa. Över hela jorden finns människor som har gett upp sin egen vilja för att följa sin Frälsare och som tror på Guds fullkomliga vilja. Tillsammans formar dessa trofasta själar Guds församling. Denna grupp är taggen i Satans öga. Han arbetar för att så tvivel, stolthet, splittring eller vad som helst bara för att vända människornas hjärta från Gud.
“Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.” (1 Pet 5:8). Han söker desperat och vill ha full kontroll över denna jord och han angriper där han kan för att realisera sin plan, men för alla dem med ett hjärta för Gud är det möjligt att stå emot djävulen.
”Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. … Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.” (Ef 6:10-17)
Dessa är de som genom sin trofasthet visar att Guds väg är fullkomlig
På grund av denna kraft som finns tillgänglig finns det människor över hela världen som står emot Satans bedrägeri, som segrar över synden och skiner som ett ljus i denna mörka onda värld. Dessa är de som genom sin trofasthet visar att Guds väg är fullkomlig, medan resten av mänskligheten bevisar att Satans väg, detta stolta ”Jag vill, jag tycker, man måste”, bara leder till fördärv. När denna jord är borta, är det Guds vilja som består för all evighet. (Upp 20:10)
Men man kan likt rövaren på korset komma till Jesus. ALLT är förlåtet. Kraven kommer från anklagaren(satan) Han anklagar oss och talar om för oss att vi inte duger.
Gud är inte sådan! Han är bara kärlek och vill ta emot oss som vi är.
Jag börjar med att citera skapelseberättelsen ur Genisis. (första Moseboken)
”1 1I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
2Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. 3Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. 4Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.
6Gud sade: ”I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.” Och det blev så. 7Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet. 8Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.
9Gud sade: ”Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.” Och det blev så. 10Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så. 12Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. 13Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.
14Gud sade: ”På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. 15De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.” Och det blev så. 16Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. 17Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, 18att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. 19Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.
20Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet.” 21Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. 22Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.” 23Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen.
24Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter.” Och det blev så. 25Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott.
26Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” 27Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. 28Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”
29Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. 30Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” Och det blev så. 31Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.
2:1Så fullbordades himlen och jorden och allt vad där finns. 2Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. 3Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk.
4Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.”
Jag har upptäckt att många kristna inte brukar fördjupa sig i detta, men jag vill ta upp frågan om vad skapelseberättelsen egentligen vill säga.
Jag hävdar att den svenska översättningen här inte är korrekt. Det står i första versen ”himmel” (i singular), men den hebreiska grundtexten skriver ”הַשָּׁמַ֖יִם” (ska läsas från höger) och ”יִם” anger pluralform. Vilket gör att den ska översättas med himlarna. Så Gud skapade ine bara EN himmel utan flera. Vad det betyder vet vi inte, men jag är övertygad om att det finns en betydelse i denna taxt som är större än vad våra hjärnor kan omfatta. Astronomen Heber Curtis sa för 100 år sedan:”Det är en svindlande tanke att vårt eget universum av stjärnor kanske bara är ett av hundratusentals motsvarande universum”.
För det första kom hela skapelsen till genom Guds allsmäktiga skaparord. Alltså all materia som finns. På senare tid har man genom den så kallade strängteorin kommit fram till att all materia är uppbyggd av anergi. Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termodynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Så någonstans kommer energin ifrån! Jag ser det som en demonstration av Guds makt. Det är den Fader som Jesus vittnade om.
Så när Gud skapade såg han att allt var gott. Jorden strukturerades, det blev vatten, marken började stiga upp, växterna kom till, djuren och sist också människan. Till hans avbild! Inte torde det betyda att Gud har armar och ben, men vi har inom oss av Guds väsen. Alltså ”själva levandet”, (dvs anden!) om jag får citera mitt barnbarn när hon var ett litet barn. Det betyder Guds väsens likhet.
Genom synden upphörde den likheten, men Jesus dog för att reparera detta. Så den som tror på honom får den helige ande med allt vad det innebär av gudslikhet.
Det är Guds gåva till var och en som tror. Inte tillräckligt mycket eller tillräckligt fylld av goda gärningar. Även rövaren på korset fick det: Lukas 23. ”42 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” 43 Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.”
Rubriken till det här inlägget har många gånger givit mig kraft och en ny förtröstan på Gud. Så har det också varit för många andra som upplevt sig kraftlösa och modlösa. Det som sker runt om i världen idag inger lätt missmod, men tänk på att det är den som skapat universum som kommer att ge oss en ny tillvaro!
I Joh 14:27 säger Jesus ”27. Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.” Men jag känner ju ingen frid! Hela tillvaron jag ser omkring mig tycks vara på väg att rämna, och vilken människa är det som kan greppa det problemet? Ärligt, inte är det då jag! Mänskligheten släcker sina lampor en timme samtidigt /år. För att markera vikten av att göra något tillsammans! Den som tror att det hjälper räcker upp sin hand! Hur många händer åkte upp, tror ni?
Snarare känns det som Pär Lagerkvist skriver i sin dikt:
”Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Nu styvnar löddrig sky i nattens grova hand, nu stiga skogarna och stela höjder så kargt mot himmelens förkrympta valv. Hur hårt är allt, hur stelnat, svart och stilla!”
Det finns en väldigt stor skillnad mellan de två förhållningssätten här. Det handlar om två åtskilda världar. När Serubbabel (i Sakarja 4:6-7) Hade fått i uppdrag av Gud själv att bygga ett nytt tempel ifrågasatte han hur det skulle gå till och hur han skulle klara av det. Som ni vet var det ju inga småstenar som dessa byggnader byggdes med. Då säger Gud: ”Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot. 7. Vilket du än må vara, du stora berg som reser dig mot Serubbabel, så skall du ändå förvandlas till jämn mark.”
Vi har alltså två vägar att välja på i vår livsvandring. Göra det själv, eller lita på att Gud greppar det jag har framför mig. Det är just denna tillit som är grundläggande i den frid Jesus talade om. Att verkligen få vila i att vi har en slags superpappa i det fördolda som som har all makt i himlen och på jorden! När han omsluter oss får vi veta att allt är väl.
Det fanns en sång som vi fick lära oss när jag var ung:
Spärras din väg utav hinder så väldiga och utav berg som där skyhöga stå. Räkna med Gud ty han gör det omöjliga har gör vad människor inte förmår. Det är i praktiken samma sak som slutet på bibeltexten jag citerade ovan.
Vad handlar bergen om i bägge texterna om då? Det går inte att räkna upp allt här, men det är saker, tillstånd, hat, negativ utveckling, oro för våra barn och barnbarn, vårt eget åldrande, ekonomi… Name it!
Alla vägarna går ihop på ett och samma ställe: Golgata. Jesu läge i döden och att han reste sig från det döda. De texter som finns även utanför bibeln om detta är fullt tillräckliga för att verifiera att detta har hänt. Man behöver alltså inte vara kristen för att hålla detta för sant, men att tro att det ger oss gemenskap och hjälp av Gud själv, HÄR kommer den kristna tron in!
Vad som än ser olösligt ut, Guds Ande löser det.
Låt oss lyssna på en sång som bygger på just den saken!
//: Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske :// utan genom min Ande, säger Herren, utan genom min Ande. Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske.
Alltså ”född på nytt”! Den synd han bar var borta, han var i alla avseenden fri från en människas svagheter och synd!
När vi tar emot erbjudandet om att få vara Guds barn genom Jesus, blir vi som det står födda på nytt.
Nu kommer det fantastiska!
Vi kan sluta frukta för det förflutna i våra liv, för det är borta. Om vi sedan ber Gud om förlåtelse för sådant som varit kommer han inte ihåg det, för du är en ”ny varelse”, utan bakgrund. Det enda som gäller är Jesu ord: ”Följ mig”!
Guds namn i gamla testamentet är inte skrivet som något personnamn utan det är ett VERB! I 2 mos.3:13-14 står det om hur Gud uttryckte sitt namn till Moses. Först frågade Moses: ”Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?” Gud svarade: ”Jag är den jag är”. ”Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.” Det är ett verb! I Upp 1:4 står det:”Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer”. (Alltså olika verbformer) Gud är alltså den aktive, från det förflutna idag och i all framtid. Det är inte ett namn, utan att beskrivning av Guds ständiga handlande.
Det är inte bara ett namn. Det är en beskrivning av Guds väsen. Jämför detta med islam: ”jag får bara inte ihop Allah med den allsmäktige, skapande Guden, i Bibeln kallad Jahvé. Därför är inte Gud och Allah detsamma för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!
I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över Kabah.
Denne Hubal var en mångud.
· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:
· Månguden var även kallad ”al-ilah”.
”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.
· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.
· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” och behöll avledningen ”Allah”.
· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.” [KÄLLA: Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]
”Oavsett hur man tolkar det kan inte Allah, med denna bakgrund vara den skapande och allsmäktige Guden, han är nåt annat.”
Men om han än nåt annat än den skapande och allsmäktige Guden, vad är han då? Den osynliga världen är som vi kan läsa i Bibeln full av varelser, änglar, (både goda och onda änglar, de förra tjänar Gud, de senare följer ett avfallet änglaväsen som vi kallar djävul och satan.)
När jag skriver att Allah är något annat än den gode och helige Guden, syftar det på att han är en del av dessa andevarelser jag skrev om i sista stycket. Kan han då visa sig i vilken skepnad som helst? Svaret måste bli ja.
”2 Kor 11:14 Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel.” Att han skulle kunna uppträda som ängeln Gabriel är som bibelns ser på det inte alls konstigt. Och hur lätt är det inte att bli lurad? Kom ihåg att koranen har kommit till genom en enda person, och vi har inga som helst hållhakar på historiska händelser från andra historieskrivare. Det är helt enkelt en akt av olika uppenbarelser under en ganska kort tidsrymd. Det ”träd” som uppkom härav (Islam) bär också en frukt liksom Guds barn bär frukt.
”Matt 12:33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet.”
Men det är ännu mer komplicerat än så:
Matt 24:24Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.
Mark 13:22Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse.
BIBELN OCH VERKLIGHETEN 
