Inte genom någon människas styrka eller kraft ska det ske, utan genom min Ande, säger Herren

Rubriken till det här inlägget har många gånger givit mig kraft och en ny förtröstan på Gud. Så har det också varit för många andra som upplevt sig kraftlösa och modlösa.

I Joh 14:27 säger Jesus ”27. Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.” Men jag känner ju ingen frid! Hela tillvaron jag ser omkring mig tycks vara på väg att rämna, och vilken människa är det som kan greppa det problemet? Ärligt, inte är det då jag! Mänskligheten släcker sina lampor en timme samtidigt /år. För att markera vikten av att göra något tillsammans! Den som tror att det hjälper räcker upp sin hand! Hur många händer åkte upp, tror ni?

Snarare känns det som Pär Lagerkvist skriver i sin dikt:

”Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Det finns en väldigt stor skillnad mellan de två förhållningssätten här. Det handlar om två åtskilda världar.  När Serubbabel (i Sakarja 4:6-7)  Hade fått i uppdrag av Gud själv att bygga ett nytt tempel ifrågasatte han hur det skulle gå till och hur han skulle klara av det. Som ni vet var det ju inga småstenar som dessa byggnader byggdes med. Då säger Gud: ”Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot. 7. Vilket du än må vara, du stora berg som reser dig mot Serubbabel, så skall du ändå förvandlas till jämn mark.

Vi har alltså två vägar att välja på i vår livsvandring. Göra det själv, eller lita på att Gud greppar det jag har framför mig. Det är just denna tillit som är grundläggande i den frid Jesus talade om. Att verkligen få vila i att vi har en slags superpappa i det fördolda som som har all makt i himlen och på jorden! När han omsluter oss får vi veta att allt är väl.

Det fanns en sång som vi fick lära oss när jag var ung:

Spärras din väg utav hinder så väldiga och utav berg som där skyhöga stå. Räkna med Gud ty han gör det omöjliga har gör vad människor inte förmår. Det är i praktiken samma sak som slutet på bibeltexten jag citerade ovan.

Vad handlar bergen om i bägge texterna om då? Det går inte att räkna upp allt här, men det är saker, tillstånd, hat, negativ utveckling, oro för våra barn och barnbarn, vårt eget åldrande, ekonomi…  Name it!

Alla vägarna går ihop på ett och samma ställe: Golgata. Jesu läge i döden och att han reste sig från det döda. De texter som finns även utanför bibeln om detta är fullt tillräckliga för att verifiera att detta har hänt. Man behöver alltså inte vara kristen för att hålla detta för sant, men att tro att det ger oss gemenskap och hjälp av Gud själv, HÄR kommer den kristna tron in!

Vad som än ser olösligt ut, Guds Ande löser det.

Låt oss lyssna på en sång som bygger på just den tilliten!

Annonser

Jesus i dödsriket!

Under rubriken ”Strax före händelserna i Getsemane, mobbades Jesus rätt hårt och blev även grymt misshandlad” har jag lagt in två filmsnuttar som bägge handlar om Jesu lidande i samband med korsfästelsen.

Titta och lyssna där, det är betydelsefullt. Det handlar om ett lidande för Jesus som den människa han också var. Nu talar vi om den biologiska kroppen, ”född av kvinna

Det finns en vers i 1:a Mosebok om hur Gud skapade människan:   ”7. då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.” Det finns två saker i den här versen som pekar på människans väsen från ursprunget.

a) Kroppens ursprung är skapat ur jorden. Det innebär att ALLT kroppen innehåller också finns i marken. Det låter väl logiskt? Jag ska här inte gå in så djupt på det, men alla kroppens beståndsdelar hör hemma någonstans i marken. (Natrium, kalcium, Magnesium, Zink, järn etc.)

Som det sägs vid jordfästningen. ”Av jord är du kommen och jord ska du åter bli”. Mitt barnbarn (då i 4-årsåldern)  sa när hon stod och såg på sin döde morfar. ”Det är inte kroppen som far till himlen, utan det är själva levandet)! Denna förståelse hos barnet visar oss varför Jesus höll barnen så högt. Jag tror inte att det var för att han i största allmänhet tyckte att barnen var så gulliga, utan att barnen har en bättre förståelse för de osynliga tingen. i Matt 19:13 kan vi läsa: [”Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som dem.” ] Naturligtvis var det ju inte för att barnen följde alla regelsystem som GT var fylld av, utan för att barnens  sätt att tänka och fungera är väl kopplad till den andliga världen. I Matt 11:25 säger Jesus: Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. ” Här skijer Jesus på hjärnans ”klokskap” och Anden.

b) Det barnet kallade själva levandet var den livsluft (ande) som Herren Gud hade blåste in i människorna.

Denna livsluft är helt klart det kunnande och den kontakt vi har med den andliga världen. Med avseende på hur frigjorda vi är från den ”gamla människan”, kroppen, desto  mer kraft får vi genom gemenskapen med den himmelska världen och Gud själv. Om vi betänker och förstår den här saken så inser vi ju varifrån Jesus fick sin makt över sjukdomar och jordens raseri, både när det gällde klimathändelser, sjukdomar och kampen mod djävulens anfall (som också är kopplade till den andliga världen).

Så blev Jesus förrådd, pinad och korsfäst och till synes alltmer kravlös i sin ande och kontakt med fadern. I Matt 26 kan vi läsa:”Eli, Eli, lema sabachtani?” (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?)”  Det var alldeles när Jesus dog. Här bar Jesus fullt ut den Synd som alla människor begått. Gud,  (Fadern var inte längre där) Jesus som människosonen var ensam. På väg in i döden med all  synd. Hela världens från skapelsen i det förflutna till väldens undergång.
 

Så dog människosonen, vid nionde timmen (klockan tre, vår tid) Kroppen hängde kvar, men var fanns Jesus?

Det är så oändligt mycket lättare för oss människor som inte bara är födda av en kvinna, utan också som lever jorden, av jorden och kommer ur jorden att identifiera oss med den döende människan på korsen och det lidande han fick utstå. Därför har Jesu död och uppståndelse blivit centrum i den kristna påsktraditionen.

Men det finns mer att säga!

Det är lätt för oss att glömma att Jesus i sitt väsen var syndfri. Han hade aldrig haft dåligt samvete för nåt. Inte heller hade han haft någon existensiell ångest för att Gud inte längre var närvarande. Men nu stod han inför något han aldrig upplevt förut. Genom domen och korsfästelsen bar han all den synd mänskligheten alltifrån begynnelsen, tills dess och allt framöver. Kontakten med Fadern var bruten:”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig!”

Likaså:

Korset är något oändligt värre!  Här har vi några verser ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:

”Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket. 
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?”

Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall. Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)

Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.

Han tog vårt straff som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och sonat!

Detta är vad Jesus egentligen gjorde!

Strax före händelserna i Getsemane, mobbades Jesus rätt hårt och blev även grymt misshandlad.

Detta inlägg tillhörde först och främst långfredagens händelser, men av okunskap lyckades jag slarva bort den. Nu har jag försökt att restaurera den.

I Jes 53 står det om Jesus:

5.Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
6.Vi gick alla vilse som får,
var och en tog sin egen väg,
men Herren lät vår skuld drabba honom.
7. Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.

Så Fördes han till Herodes eftersom Judisk domstol inte hade behörighet att döma och verkställa domen.

[Ref:  Blinzler, ”Jesus inför rätta” ISBN 22-0102-8]

Så sker korsfästelsen efter en total misshandel. Han blev piskad av den kända romerska piskan som bestod av knippen som skulle bita bra. För att förstärka tortyren var ofta vassa glasbitar, eller benbitar fastsatta i dessa.  Namnet på detta redskap var fasches, ett begrepp vi känner igen från ordet faschism. Därför kan vi på filmbiten se hur Jesus nästan blev hudflängd av detta redskap innan han till slut korsfästes.

Även här ser vi Jesu kärlek glimta fram till bödlarna.

 

 

Published in: on 20 april, 2014 at 19:33  Comments (1)  
Tags: ,

Så dog då Jesus under en oerhörd smärta, men det slutar inte här!

Published in: on 20 april, 2014 at 17:40  Kommentera  

Jesu död återspeglar ett kosmiskt skeende, av Gud beslutat före skapelsen.

Detta är STORT, mycket större än vi kan tänka oss!

Jag ska försöka beskriva det här.

När vi läser och tolkar Bibeln, låt oss då skilja mellan EX-egetik (Uttydning) och EIS-egetik (intolkning), när man ser på kyrkornas förkunnelser är det alldeles uppenbart att de tycks ha en preferens för eisegetik.

Man har tagit väldigt lite till sig (eller velat förstå) av vad det som faktiskt står i Bibeln och hur mäktigt det är!

Vilka är vi som kan avfärda ett stycke för vad Bibeln avser eller inte, men naturligtvis kan vi lära oss mer och gå djupare in i både Bibelns texter och deras ”sitz im leben”.

 I 1:a Petribrevet 1:18-20 finns det faktiskt skrivet om ett pris för vad Jesus fick betala för att vi skulle få kallas Guds barn, och VARA hans barn fullt ut.
18. Ni vet att det inte var med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. 19. Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. 20. Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut,  för er skull som tror.

Läs v.20 noggrannt: DET ÄR STORT! Ja, kosmiskt. Det är ju det största i hela Jesu verk!
Korset var inte Jesu lidandes värsta stund, vilket är lätt att tro! Men vårt förstånd kan inte sträcka sig längre.

Smärtan efter döden på korset är oändligt mycket värre, det handlar om en tid i dödsriket (helvetet)! Därför Svettades Jesus blod inför det som skulle hända. I Luk 22:44 läser vi: ”I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken”.

Här har vi några versar ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket.
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?

Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall.

Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)

Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.

VARFÖR SKA VI FÖRNEKA DET? I Jesaja står det:
Detta skriver Jesaja (53:3-12)

”3. Han var föraktad och övergiven av alla,
en plågad man, van vid sjukdom,
en som man vänder sig bort ifrån.
Han var föraktad, utan värde i våra ögon.
4. Men det var våra sjukdomar han bar,
våra plågor han led,
när vi trodde att han blev straffad,
slagen av Gud, förnedrad.
5. Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
6. Vi gick alla vilse som får,
var och en tog sin egen väg,
men Herren lät vår skuld drabba honom.
7. Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.
8Han blev fängslad och dömd och fördes bort,
men vem ägnade hans öde en tanke?
Han blev utestängd från de levandes land,
straffad för sitt folks brott.
9. Han fick sin grav bland de gudlösa,
fick vila bland ogärningsmän,
fastän han aldrig hade gjort något orätt,
aldrig tagit en lögn i sin mun.
10Men Herren tog sig an den han sargat,
botade den som gjort sig till ett skuldoffer.
Han skall få ättlingar och ett långt liv,
och Herrens vilja skall förverkligas genom honom.
11. När hans elände är över skall han se ljuset
och bli mättad av insikt.
Min tjänare, den rättfärdige,
ger rättfärdighet åt många
och bär deras skuld.
12. Jag skall ge honom hans andel bland de stora,
låta honom dela byte med de mäktiga,
för att han var beredd att dö
och blev räknad som syndare,
när han bar de mångas skuld
och bad för syndarna.

 

Han tog vårt straff som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och sonat!
Detta är vad Jesus egentligen gjorde!

Published in: on 19 april, 2014 at 20:49  Kommentera  

Det är skärtorsdag idag, därför vill jag skriva om den sataniska ”logiken” bakom Jesu död!

 

Innan jag slutade blogga senast skrev jag om dagsläget som det var just då.

Här i Sverige, utvecklingen som hade hänt. Jag påpekade att det mesta såg ut att vara på väg att utvecklas från omsorg och hjälpsamhet människor emellan, till ett betydligt hårdare klimat, andligt skulle jag vilja säga. Lika så att klimatet runt om helt klotet tycktes ha fått spatt. Inte bara det. Jordbävningar, ökad vulkanaktivitet, djur som dör obegripligt. Vi lever alltså i ett slags kaos vars orsak vi inte känner till. Särskilt om vi inte tar Bibelns ord som sanningsvittne! Vad jag tror att vi ser är det Bibeln kallar ”tecknen”. De tecken som ska föregå Jesu återkomst. Allt läggs tillrätta inför antikrists ankomst på plan. Den som själv vill kontrollera detta kan läsa i Matt 24-25. Även I GT kan man slå upp (Daniels bok 9:27ff.)

Vi var då mitt uppe i en utveckling som bara hade börjat. Idag har läget gått längre! Nu är det bara ett fåtal som ifrågasätter detta. Observera, DET HAR GÅTT FORT! Det är i ett accelererande tempo. Därför vill jag återkoppla där jag har varit och visa på hur påsktexterna fokuserar inte bara på det som hände just då och där, utan är ett kosmiskt skeende där även satan har en roll!

Min rubrik här är faktiskt genomtänkt: INNAN skärtorsdagshändelserna tycks det finnas tre ställen där Jesus berättar för lärjungarna om det som ska ske. Jag väljer att citera ett ställe som innehåller det mest anmärkningsvärda som det ter sig för oss Det är hämtat ur matt. 16:21 ff:                                     21. Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. 22. Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” 23. Men Jesus vände sig om och sade till Petrus:Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall,  för dina tankar är inte Guds utan människors. VAAA??? Kallar Jesus Petrus för satan?? VARFÖR? Detta är en sak vi som människor normalt inte tänker på. Det var inte Petrus som person Jesus tilltalade, utan det som låg bakom hans tankar. Petrus älskade ju sin herre, han ville för sitt liv inte att Jesus skulle drabbas av detta. Det var av kärlek han sade detta. Men men det han sa kom ut den mänskliga varelsen Petrus. Men det fanns en djupare botten som drev denna utsaga. Det var till denna botten som Jesus talade. Så den sataniska logiken från djävulen själv ville INTE att Jesus skulle dö! Han anade konsekvenserna! Men ”spelet” hade gått för långt. Han kunde inte stoppa det längre!

Så kommer vi till Skärtorsdagen! Jesus kom med lärjungarna in mot Jerusalem. Följande hände enligt Markus 14! 

17. På kvällen kom han dit med de tolv. 18Medan de låg till bords och åt sade Jesus: ”Sannerligen, en av er kommer att förråda mig, han som äter med mig.” 19Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: ”Det är väl inte jag?” 20Han svarade: ”Det är en av de tolv, han som doppar i skålen tillsammans med mig. 21Människosonen går bort, som det står skrivet om honom, men ve den människa genom vilken Människosonen blir förrådd! Det hade varit bäst för den människan om hon aldrig hade blivit född.”

Den sista måltiden…

22.Medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem och sade: ”Ta detta, det är min kropp.” 23Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24. Han sade: ”Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många. 25Sannerligen, aldrig mer skall jag dricka av det vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet i Guds rike.””

Det är detta vi firar när vi delar vår påskmåltid med Jesus och lärjungarna…  Därefter startade Det vi vet att Jesus fruktade för. Han skulle bli ”begabbad” Det var en stund där mörkrets makter tagit över!

I morgon kommer fortsättningen!

 

 

 

 

 

Published in: on 17 april, 2014 at 17:09  Kommentera  
Tags: , , ,

Från mörker till ljus.

Nu har jag varit tyst här på sidan ett tag. Det är en sådan period när jag har ägnat mig åt att dels läsa Bibeln  och låta det få sjunka in i mitt inre och på det sättet få ta del av Guds egen härlighet. Jag har ägnat mit en del åt bön också.

När det hade gått ett tag märkte jag hur Guds kraft av och till omslöt mig och det blev alldeles stilla. Så som Jesus sa till lärljungarna i Joh14:27: ”Frid lämnar jag kvar år er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet.” Jag har under den här perioden upptäckt en sak som jag läst många gånger men inte riktigt tagit in. Guds handlande är förknippat med hans eget ord. I Markusevangeliets sista kapitel står det: ”19 När herren Jesus hade talat till dem blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 20 Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det

Just nu har jag ett konkret exempel på detta i en sak som har hänt mig. Att Gud svarar på bön har inget att göra med hur goda människor vi är eller inte. Utan det har att göra med om vi låter hans ord smälta in i oss. Då får vi leva ett spännande liv i olika omständigheter.

Redan när jag var 18 år konstaterades det att jag har högt blodtryck. Detta utreddes på alla upptänkliga sätt, men jag fick min medicin och min läkare sa mig att det nog skulle vara livslångt. Allteftersom tiden fick jag starkare och nya mediciner. Flera om dan.

Under den här perioden började jag be om att få tillfriskna från detta. En kväll för ca 6 veckor sedan la min fru sin hand på mig och bade. Efter detta började jag knoppa av tablett efter tablett. och blodtrycet fortsatte att sjunka. Idag har jag varit medicinfri i 5 veckor och mitt blodtryck är lägre än det var när jag åt min medicin. Min läkare instruerade mig att ta blodtrycet tre gånger  om dagen, och om det skulle börja stiga igen skulle jag snabbt återinsätta tabletterna och återkomma till honom.

Jag tror att det är Herrens ingripande, men jag behövde läsa och ta in hans ord för att det skulle kunna ske.

.

 

Gud förvandlar

  • Breanna Albers

    Breanna Albers 4 veckor sedan

    At 18 I gave my life to God. I came from being a drug user, partying everyday, smoking weed everyday, fighting, stealing disrespecting my family to loving God more then anything! My life changed so quickly in just a few days. God IS amazing. I love the testimonies! I am so glad for you !

En glimt av himmelens härlighet

Published in: on 15 juni, 2013 at 10:59  Comments (1)  
Tags: , ,

Tänk konkret: Född på nytt, då finns det inget förflutet.

Nu har jag hållit på länge om vilken makt vi har eftersom Gud skapade oss till sin avbild. Vi har makt att göra så att Guds vilja sker! Beroende på hur flitiga vi är i kampen för det goda och hur tydligt vi har tagit in vilka vi är (eller kan vara) genom tron på den som skapat oss, kommer detta allt tydligare till synes.

Om vi på motsvarande sätt accepterar hur djävulen tänker och tar till oss vad han vill, så kommer vi genom hur vi är skapade på samma sätt att låta hans vilja komma till uttryck.

 

Eftersom Gud är god och bara god, så innebär det att allt ont vi ser omkring oss och får uppleva har djävulen som ursprung. Den kristna tron innebär genom vad Bibeln säger att det finns åtminstone två världar som behärskas av två väsen som i allra högsta grad är verkliga även om vi inte är så uppövade i att uppfatta dem. Vi ser konsekvenserna i vår egen tillvaro tydligt, men inte det som hör den osynliga världen till.

Ni har nog redan räknat ut att dessa väsen är Jahvé, vår skapare och djävulen som vill destruera och ta över skapelsen. I dagsläget ser det ut som om han är på väg att lyckas. Mer om detta senare.

Den som inte lever med dessa saker som verkliga inför sina inre ögon, lever i en tom tillvaro utan koppling till något ursprung. Einstein lär ha sagt att ”Gud kastar inte tärning”, men en tillvaro utan Gud kommer alltid att uppfattas så. Slumpen avgör. Det är detta Satan försöker intala oss, för om vi uppfattar livet så, blir vi bara ett rö för slumpens vindar.

Men kom ihåg att Jesus aldrig skulle ha kunnat uppstå från de döda om inte dödens furste hade blivit besegrad. 1 Kor 15:4-6 ”att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, 4. att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna 5och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit.” Här skriver alltså Paulus i praktiken till korintierna att om ni inte tror mig, så fråga de andra som sett Jesus uppstånden. Det hände inte bara på den tiden. Även t.ex Dalademokratens chefsredaktör Göran Greider har berättat att han sett den uppståndne.

Djävulens makt är inte längre oemotståndlig: men han kan fortfarande påverka tankar och känslor hos alla människor. Det gör han också. Eftersom han är en lögnare kan han ansätta även de troende och anklaga dem för sådant som redan är förlåtet och glömt. Han vet nämligen att det liv vi levt ”i köttet” [ utifrån kroppens och våra mentala drifter] lätt kan ge skuldkänslor och grämelse.-Och en människa som lever under skuldmedvetande är inte någon segervinnare. Vi måste ständigt tänka till och förvissa oss om att vår synd blev utraderad i samma ögonblick som vi bekände Jesus Kristus som vår livlina. Om du har gjort det, eller kommer att göra det så är vi enligt Bibeln nya skapelser – och en ny skapelse har inget förflutet!

Ingenting, som hörde den gamla människan till kan därför anklaga och fördöma oss. Inte ens i dödens ögonblick. Rom 8:1 ”1. Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.

Det jag har skrivit här betyder att det finns ingenting av mörkret i ditt liv, rädsla, oro, fruktan eller annat som har gjort djupa sår i ditt förflutna, som är hopkopplat med Gud. ALLT sådant har bara ett ursprung (mörkrets furste). Låt oss omslutas av Guds omsorg och våga lita på att det han lovat håller han också!

%d bloggare gillar detta: